Mötesplatsen för dig inom gruv- och stålindustrin, maj, 24 2017
Senaste Nytt

Så får du jobb i gruvan

Luleå Tekniska Universitet. Här har ungefär 80 procent av landets akademiker inom gruvnäringen utbildat sig. Foto: LTU
Luleå Tekniska Universitet. Här har ungefär 80 procent av landets akademiker inom gruvnäringen utbildat sig. Foto: LTU
En framtid inom gruvnäringen kan betyda allt från bergarbetarutbildning till processteknik. Foto: Jernkontoret
En framtid inom gruvnäringen kan betyda allt från bergarbetarutbildning till processteknik. Foto: Jernkontoret
Publicerad av
Marie Halldestam - 21 aug 2015

Gruvnäringen är, och har traditionellt sett alltid varit, en stark bransch i Svensk basindustri även om den upplevt en dipp de senaste åren. Framtidsutsikterna är trots det goda och bolagen efterfrågar tusentals nya medarbetare varje år. Men vilka vägar in i branschen finns det nuförtiden? Nordisk Industri har översikten över utbildningarna

Gruvan är het och har man som ung väl fått veta vad jobbet handlar om och vilka utsikter det finns inser man att det är ett bra jobb som är tryggare än andra och med goda utvecklingsmöjligheter. Det gäller bara för de olika utbildningsinsatanserna – allt från gymnasieskolan till eftergymnasiala utbildningar och högskolan ända upp till forskarnivå, att visa på gruvans förträfflighet som arbetsplats. För här kan du jobba som nästan vad som helst.  Inte bara bergarbetere, bergstekniker, geolog, mineralolog och andra yrken som snabbt förknippas med branschen. Utan också jobb som drifttekniker, yrken inom process- och automation, säkerhet eller varför inte kemister, marknadsförare, ekonomer och... ja alla sorter behövs. Vi håller oss i denna artikel till de mest uppenbara. Och börjar nedifrån.

Yrkesförberedande på gymnasienivåPå gymnasiet väljer man antingen högskoleförberedande program eller yrkesförberedande. Teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet är vanliga att gå innan man går vidare till någon av högskolans olika utbildningar för gruvnäringen, oftast olika ingenjörsutbildningar.

Bland de yrkesförberedande programmen finns främst bygg- anläggningsprogrammet och det industritekniska programmet som ger grundläggande kunskaper inom exempelvis driftsäkerhet, underhållsteknik, processteknik och maskinteknik. Det finns dock ett par mycket speciella gymnasieprogram som är direkt inriktade på gruvnäringen.

På Spångbergsgymnasiet i Filipstad finns det möjlighet att läsa en unik utbildning i Bergteknik inom inriktningen Mark och anläggning på Bygg- och anläggningsprogrammet. Efter utbildningen kan man jobba som bergsprängare och bergborrare inom vägbyggen, verksamheter som bedriver gruvdrift och tunnelbyggen. Och vid Martin Koch-gymnasiet i Hedemora finns en gymnasial bergarbetarutbildning inom bygg- och anläggningprogrammet. Båda utbildningarna är riksrekryterande.

Men även om utbildningar har gott renommé gäller som för alla yrkesförberedande att de inte är högskoleförberedande. Skulle man vilja läsa vidare på högskolan måste man läsa in grundläggande behörighet. Värt att tänka på.

Mellan gymnasiet och högskolanVill man ha mer på fötter än gymnasial yrkesförberedande utbildning är det YH-utbildning som gäller. Inom Yrkeshögskolan finns en mängd eftergymnasiala YH-utbildningar på olika orter i landet. Utbildningarna är oftast kortare än högskoleutbildningar, 1-3 år, men ger ytterligare utbildning än de yrkesförberedande programmen på gymnasiet.

Inom yrkeshögskolan utbildas studenterna för en tydlig yrkesroll och utbildningarna är skräddarsydda i nära samarbete med arbetslivet. Teori varvas med praktik, så kallad LIA (Lärande i arbete). De allra flesta YH-utbildningar är avgiftsfria och alla berättigar till studiemedel från CSN.

 Inom gruvnäringen finns en rad YH-utbildningar inom processteknik och automation liksom olika typer av drifttekniker och tekniker för gruvans tunga maskiner.

Men framför allt finns utbildnigar till bergarbetare och liknande. Några exemepel på sådana utbildningar är Kvalificerad bergarbetare anläggning och och täktverksamhet i Åkersberga, Bergteknik vid Lapplands lärcentra i Malmberget, Bergarbetare vid Hedemora lärcentrum/Norra västmanlands utbildningsförbund och Bergmaterialingenjör vid lärcentrum i Storuman. Samtliga dessa utbildningar är kopplade till bolag i branschen där studenterna genomför sin LIA.

Brobryggande BergsskolanÖver huvud taget präglas utbildningar inom gruvnäringen av att ha nära samrbete med med branschföreträdande bolag. En som satte agendan för detta var Franz von Schéele som grundade Bergsskolan i Filipstad år 1830. Skolan har sedan dess försörjt gruv- och stålbranscherna med kvalificerade ingenjörer och tekniker på både hög och låg nivå.

Bergsskolan har uppmärksammat problemet med att elever från yrkesförberedande program på gymnasiet inte har tillräcklig behörighet för att läsa på högskolenivå. Därför erbjuder man numera ett tekniskt basår på 60 hp för att komplettera behörigheten och samtidigt få en platsgaranti på någon av skolans högskoleingenjörsutbildningar.

Bergsskolan har två huvudinriktningar; Bergs- och Anläggningsteknik och Metall- och verkstadsindustri. Båda inriktningarna är indelade i två program: ett tvåårigt teknikerprogram och ett treårigt högskoleingenjörsprogram.

Och sedan Luleå tekniska högskola, LTU, tog över huvudmannaskapet för Bergsskolans högskoleutbildningar, för bara ett par år sedan, kan man fortsätta att läsa till en magisterexamen eftersom ingenjörsprogrammen ingår i de femåriga magisterutbildningar som finns på LTU, och då läser man de sista två åren i Luleå.

Unik mineralsamlingBergsskolan är Sveriges mest anrika institiution för utbildning inom gruvbranschen och den kan också stoltsera med en unik mineralsamling som används i undervisningen i de mineralogiska och geologiska ämnena. Samlingen innehåller i dag runt 24 500 stuffer utställda och förvarade i 106 inglasade montrar och skåp. Den utvidgas hela tiden genom gåvor, insamlingar och inköp.

Näst på tur är alla de akdemiska utbildningar som finns på högskolor och universitet runt om i landet. Det är företrädesvis olika ingenjörsutbildningar och finns i olika mån företrädda på samtliga universitet men särskilt de tekniska som Chalmers och KTH och i synnerhet vid LTU.

Sveriges gruvuniversitet – LTULuleå tekniska universitet är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet men ganska ungt, grundat 1971, och i folkmun kallat för ”Sveriges gruvuniversitet” där omkring två femtedelar av ingenjörerna i svensk gruvindustri har utbildads sedan starten. Här bedrivs också en stor del av den forskning som görs i Sverige inom gruvnäringen. Detta med stort extern stöd av externa finansiärer som LKAB, Vinnova, Boliden, Jernkontoret, mfl.

LTUs företagsfinansiering ligger klart högre än hos exemeplvis KTH, Chalmers, Linköping och Lund. På LTU prioriteras forskningsområden som Gruvteknik och metallurgi, hållbar resursanvändning, kundanpassat byggande, materialvetenskap, process-IT och produktutveckling. Gruvteknik och metallurgi står för runt en femtedel av LTUs forskningsbudget. Forskningen generar runt tiotalet disputerade per år av mellan 60 och 80 doktorander som jobbar med femtiotalet seniora disputerande forskare och tjugotalet professorer.

Av universitets omsättning på cirka 1,6 miljarder kronor utgör lite drygt hälften forskning och knappt hälften utbildning.

Totalt finns på universitetet cirka 19 000 studenter och 1700 anställda. Av dessa är 742 forskare och lärare 742  varav 191 professorer, 320 doktorander och resten 609 teknisk och administrativ personal. Här finns två fakulteter en teknisk och en filosofisk.

I den tekniska fakulteten återfinns de femåriga civilingenjörsutbildningar som har med gruvindustrin att göra; Jord- och bergutbildningen inom väg och vatten-programmet. Här utbildas de traditionella bergsingenjörerna. Industriell miljö- och processtekni,k där mineraltekniker och metallurger utbildas och Naturresursteknik, geovetenskap. Där utbildas prospektörer och studenter som vill inrikta sig mot avfalls- och miljöfrågor.

Förutom forskning och utbildning deltar LTU i en mängd internationella sammanhang och samarbeten, inte minst det realtativt nystartade Nordic Mining School i samarbete med universitet i Oulu (Uleåborg).