Mötesplatsen för dig inom gruv- och stålindustrin, apr, 19 2019
Senaste Nytt

Nya metoder daterar gruvdrift

Två studier ger en ny bild över den tidigaste brytningen av kopparmalm i Garpenberg och Falun.

Falu gruva. Foto: Richard Bindler
Falu gruva. Foto: Richard Bindler
Publicerad av
Peter Höök - 08 feb 2017

Forskare från Umeå universitet, SLU och Stockholms universitet ger i två studier en ny bild över den tidigaste brytningen av kopparmalm i Garpenberg och Falun. Nya analyser av sjösediment visar att verksamheten startade 400 år senare än man tidigare föreslagit i Falun, men att koppar å andra sidan brutits i Garpenberg redan under tidig Järnålder.

– Utvinningen av metaller har varit en viktig del av Sveriges historia, både ur ett ekonomiskt, kulturellt och miljöperspektiv, och det finns ett brett intresse för hur gruvnäringen utvecklats båda inom forskningssamhället och i samhället i övrigt, säger Richard Bindler, professor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Bergsbruk i allmänhet, och Falukoppargruva i synnerhet, har under lång tid spelat en central roll i den svenska ekonomin, och under 1600-talet var gruvan till och med världens största koppargruva. Det är därför inte underligt att det i allmänhet också antas att Falukoppargruva inte bara var den största och viktigaste, utan också den äldsta, koppargruvan i Sverige.

Det äldsta dokument som talar om gruvdrift i Falun – och även i Sverige – är ett kontrakt från 1288 e.Kr. där en åttondel av Stora Kopparberget i Falun byter ägare. Vi vet därmed säkert att malmbrytning vid Stora Kopparberget var i gång redan vid slutet av 1200-talet. Tidigare studier – som utfördes under 1940–1980-talen – i och kring Falun har dock föreslagit att kopparbrytning i Falun startade redan under 800-talet.

Nya metoder och ny kunskap leder dock ofta till att tidigare studier måste ses i ett nytt ljus. De tidigare studiernas slutsats att gruvan härstammar från 800-talet bygger till stor del på resultat från ett sedimentarkiv från sjön Tisken – en sjöliknande utvidgning i Faluån som ligger mitt i Falun. Nya analyser – som inkluderar flera kol-14 dateringar – visar dock att Tiskens sediment mestadels består av fyllnadsmassor som dumpats i sjön då Falun centrala delar byggdes ut under 1700- och 1800-talen. Det går därmed inte att utifrån Tiskens sediment utröna när gruvdriften startade.

Annons