Mötesplatsen för dig inom gruv- och stålindustrin, okt, 23 2017
Senaste Nytt

Gruvan nyöppnar på Tekniska muséet

Foto: Tekniska Muséet
Foto: Tekniska Muséet
Publicerad av
Peter Höök - 17 feb 2017

Nu nyöppnar utställningen Gruvan på Tekniska muséet på Djurgården. Gruvmuséet invigdes redan år 1938 och har givit en historisk inblick i hur gruvindustri bedrivits. Men nu har anläggningen moderniserats och visar också hur modern gruvbrytning går till,

– Fram till 1960-tal har vi haft en utställningsmiljö och tiden därefter har vi haft en modern utställning. Nu har vi även byggt upp en arbetsmiljö som den kan se ut i dag. Vi har byggt en realistisk gruva, säger utställningsintendenten Lars Paulsson till SVT Nyheter.

– En del har uppfattat mörkret i den gamla delen som läskigt, och det kan ha blivit ännu läskigare nu. Vi har lagt till effekter och dockor som nästan ser verkliga ut, säger Lars Paulsson.

Diamanter bildas under högt tryck och hög temperatur i jordens övre mantel på 150-200 kilometers djup. Det finns huvudsakligen två typer av diamanter som bildas genom metasomatiska processer i bergarterna peridotit och eklogit. Peridotitiska diamanter bildades för cirka 3,5 miljarder år sedan och eklogitiska har bildats i olika generationer som är mellan 900 miljoner och 2,9 miljarder år gamla. Foto:  Pixabay, kredit: Kuongchin
Diamanter bildas under högt tryck och hög temperatur i jordens övre mantel på 150-200 kilometers djup. Det finns huvudsakligen två typer av diamanter som bildas genom metasomatiska processer i bergarterna peridotit och eklogit. Peridotitiska diamanter bildades för cirka 3,5 miljarder år sedan och eklogitiska har bildats i olika generationer som är mellan 900 miljoner och 2,9 miljarder år gamla. Foto: Pixabay, kredit: Kuongchin

"Karelian Diamond Resources diamantgruva värd 220 miljoner dollar"

"Aningen kritisk"

I norra Savolax i Finlands pågår planering av en diamantgruva. Karelian Diamond Resources har på Lon...

Superkondensatorer används bland annat för att driva spårvagnslinjen T3 i Paris på sektioner utan kabelkontakt och för att återvinna energi under bromsning. Med hjälp av superkondensatorer kan kanske mobiltelefoner och elbilar laddas på några sekunder i framtiden. Foto: wikipedia: kredit: Gérard Delafond
Superkondensatorer används bland annat för att driva spårvagnslinjen T3 i Paris på sektioner utan kabelkontakt och för att återvinna energi under bromsning. Med hjälp av superkondensatorer kan kanske mobiltelefoner och elbilar laddas på några sekunder i framtiden. Foto: wikipedia: kredit: Gérard Delafond

Morgondagens batterier förenar superkondensatorn och litiumjonbatteriet.

"Metalliskt papper"

Nicklas Blomquist, doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och hans forskarkollegor utvecklar fr...