Mötesplatsen för dig inom gruv- och stålindustrin, aug, 21 2017
Senaste Nytt

Förändring föreslås i känslig gruvpolitik

TT: Protesterna var omfattande 2013, när det brittiska gruvbolaget Beowulf för tredje gången försökte provbryta järnmalm i Kallak väster om Jokkmokk. Arkivbild.
TT: Protesterna var omfattande 2013, när det brittiska gruvbolaget Beowulf för tredje gången försökte provbryta järnmalm i Kallak väster om Jokkmokk. Arkivbild.
Publicerad av
TT - 25 mar 2017

Brittiska Beowulf Mining vill bryta järnmalm i Kallak utanför Jokkmokk, något som bland annat de två berörda samebyarna motsatt sig. Processen har dragits i långbänk och blivit en av de mest infekterade gruvkonflikterna på senare år. Att världsarvet Laponia ligger bara några mil bort är en faktor, och senast på måndag ska Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket yttra sig.

Skilda synsätt i helt grundläggande frågor gör att gruvetableringar ofta leder till konflikter, enligt en rapport från forskare vid Umeå och Luleå Tekniska universitet. Kallak är ett av de projekt som de analyserat.

Det handlar om djupa värderingar, som hur man ser på begreppet tillväxt. Utsikterna till att hitta en lösning på de här konflikterna, som alla är nöjda med, är därför begränsade, säger statsvetaren Karin Beland Lindahl.

Oenighet

Hållbar utveckling betyder för vissa att inte göra stora ingrepp i naturen, för andra att skapa jobb i glesbygden. Då löser dialog eller samråd inte själva konflikten.

Forskargruppens slutsats är att mineralpolitiken i Sverige i högre grad avspeglar de gruvpositiva aktörernas synsätt, vilket gör att gruvskeptiker upplever att de inte är representerade.

Så har politiken sett ut under en lång period, med olika politiska maktkonstellationer, säger Karin Beland Lindahl.

Vinnare och förlorare

Forskarna tar inte ställning till själva politiken, men menar att vid beslut där det så tydligt finns vinnare och förlorare är det viktigt att processen upplevs som legitim och rättvis. Forskningsresultat visar att det inte är så i dag, enligt rapporten.

Det finns enligt dem ett flertal förändringar som lagstiftaren, det vill säga riksdagen, skulle kunna göra. Det handlar till exempel om att öka det lokala inflytandet och se över det i dag snäva sakägarbegreppet.

Definitionen av koncessionsområdet är en annan grej som hela tiden orsakar konflikt: Vad är det egentligen som ingår, endast gruvgropen eller även effekterna på ett större område?

Det är en knäckfråga även i Kallak-fallet. Enligt samebyarna kommer gruvan att leda till avskurna vandringsleder för renarna och försvåra renskötseln avsevärt, vilket i sin tur kan påverka Laponia där renarnas närvaro är en del av världsarvet. Gruvbolaget anser inte att effekterna kommer att bli sådana.


Forskarna Ahmed Eleish från Rensselaer Polytechnic Institute och Shaunna Morrison från Carnegie Institution of Science) utvecklade Big Data - metoden, ett slags nätverksanalysverktyg, tillsammans med andra kollegor för att upptäcka, prognostisera och visualisera förekomsten av kända och okända mineraler.
Foto: Kredit: Anirudh Prabhu
Forskarna Ahmed Eleish från Rensselaer Polytechnic Institute och Shaunna Morrison från Carnegie Institution of Science) utvecklade Big Data - metoden, ett slags nätverksanalysverktyg, tillsammans med andra kollegor för att upptäcka, prognostisera och visualisera förekomsten av kända och okända mineraler. Foto: Kredit: Anirudh Prabhu

”Big Data” bidrar till upptäckten av värdefulla mineraler

"Avslöjar banbrytande mönster"

Forskare vid Carnegie Science/Deep Carbon Observatory i USA upptäckte nyligen ett sätt att prognosti...