Mötesplatsen för dig inom gruv- och stålindustrin, nov, 25 2017
Senaste Nytt

Kuba planerar förändring av landets lagar för gruvdrift

Urbana ansiktslyft och förändringar präglar dagens Havanna. Kubanska huvudstadens parlamentsbyggnad, Capitolio, en kopia av USA:s Capitolium, restaureras. Foto: AndyLeungHK
Urbana ansiktslyft och förändringar präglar dagens Havanna. Kubanska huvudstadens parlamentsbyggnad, Capitolio, en kopia av USA:s Capitolium, restaureras. Foto: AndyLeungHK
Publicerad av
Markku Björkman - 06 jul 2017

Drygt 240 gruv- och energiprojekt väntar på investerare på Kuba. Produktionen på Kuba har varit i stor utsträckning statskontrollerad, men nu har regeringen vidtagit åtgärder för att ändra landets gamla gruvlagar.

Kuba, världens sjätte största nickelproducent, präglas av en plötslig, men än så länge blygsam våg av kapitalsatsningar, som har framkallats av en pågående öppning mot utländska investerare.

Landet, som också innehar betydande förekomster av andra mineraler och olja, har 246 projekt, som alla hoppas kunna locka till sig kapital och know-how, enligt en amerikansk studie som publicerades tidigare i år.

- Kubas geologi är komplex och landet har en mängd mineraler, råvaror och energiresurser, säger Steven Fortier, chef för USGS National Minerals Information Center.

Hitintills har gruvdriften i stort sett varit statskontrollerad, men nu har regeringen i Havanna inlett en stegvis förändring av gamla gruvlagar.

Det har lett till att flera kanadensiska företag är redan verksamma i Kubas gruvindustri. Ett av dem är Calgary-baserade gruvföretaget Sherritt International (TSX: S), som idag är största utländska investeraren på Kuba när det gäller nickelbrytning, olja och gas.

Företaget Ore ltd. from Toronto, som är verksam på Kuba i form av ett joint venture med landets regering, förädlar nickeln i Fort Saskatchewan, Alberta, men på grund av det amerikanska embargot får den raffinerade nickeln inte saluföras söder om den kanadensiska gränsen.

Trots detta hinder visar USGS-rapporten att nickel fortfarande är en av landets främsta utlandsfinansierad inkomstkälla tillsammans med turismen.

Det har också stimulerat fram en värdeökning inom landets industriproduktionssektor, som steg 88 procent mellan åren 1993 och 2013. Sektorns andel av BNP minskade emellertid med 3 procent under samma period vilket återspeglar Kubas ekonomiska tillstånd i andra sektorer av ekonomin.

Industriella mineraler och tillverkade industriella mineralprodukter som produceras på Kuba inkluderar biprodukter av ammoniak och bentonit, cement, fältspat, zeolitmineraler av hög kvalité, gips, kaolin (en typ av lera), kalk, högkvalitativ kalksten, marmor, sand, svavelsyra, stål och uran.

År 2013 exporterades cirka 4500 ton zeoliter till grannländerna i Latinamerika och Europa. 2016 exporterade Kuba det mesta av sitt ammoniumnitrat, enligt USGS-rapporten.

När det gäller Kubas olje- och gasreserver uppskattades (2004) mängden naturgas till 3.3 miljarder kubikmeter och kvantiteten råolja till 4,6 miljarder fat.

Källa: Mining.com