Mötesplatsen för dig inom gruv- och stålindustrin, dec, 16 2018
Senaste Nytt

Smärtsam energiomställning eller ett nytt kärnkraftverk

Foto: Iggesund
Foto: Iggesund
Publicerad av
John Hardwick - 22 dec 2017

I Sverige har billig, ren och säker energi bidragit till en stark industriell och samhällsekonomisk utveckling i decennier. Energikrävande basindustrier inom bland annat papper, stål och gruva har med framgång kunnat konkurrera på världsmarknaderna genom låga priser på el producerad av vattenkraft och kärnkraft. Det är så vårt välstånd byggts.

Nu sker en dramatisk förändring av spelreglerna på energimarknaden. Socialdemokraterna, Centern, Moderaterna och Kristdemokraterna kom överens 2016 i den så kallade Energiöverenskommelsen. Den innebär att Sverige skall övergå till ett förnybart elsystem med målet att 2040 ha en helt förnybar elproduktion. Då skall kärnkraften som svarat för nära 40 procent av elproduktionen vara helt avvecklad. De intermittenta förnybara energikällorna sol och vind ska då med stöd av vattenkraften svara för 2040 års hela elproduktion. Samtidigt räknar man med att elkonsumtionen i Sverige då, 2040, förväntas kraftigt överstiga dagens, bland annat genom en större befolkningsmängd, ökad digitalisering och automatisering samt en helt fossilfri fordonsflottas stora aptit på el.

Det är inte fel att fråga sig hur detta skall gå till. Med stor möda och mycket besvär kan det förmodligen gå vägen på något sätt, kanske med planerade och plötsliga elavbrott vissa tider, statligt kontrollerad sänkning av levnadsstandarden, utflyttad basindustri, etc. Det finns redan många aktörer inom energisektorn, stora och små, som kommit långt i att utveckla arbetet med ”Smart Grids”. Det är företag som satsar hårt på att framtidens elnät skall kunna fungera trots stora geografiska skillnader och oregelbundenhet i produktionen. Energimyndigheten pushar också satsningar på kraftvärme eller biokraft där biobränslen och avfall omvandlas till el och värme. Ett viktigt bidrag, vars kritiker dock pekar på problemen med utsläpp, som ändå får anses vara låga.

 Den stora frågan blir ändå: Vad kommer kalaset att kosta? Vem skall betala? Rätt gissat, det blir du och jag som elkonsumenter och Sveriges företag, de företag som ju skall erbjuda jobb och säkra välfärden i framtiden. Räkna med mycket högre elpriser framöver. Det tyska experimentet ”Energiewende” med fullbordad nedsläckning av kärnkraftverken i Tyskland redan 2020 och en storsatsning på subventionerad vind- och solkraft har redan visat på mycket stora problem och kolossala kostnader, som idag beräknas närma sig 2 000 miljarder kronor. Detta trots att kolkraften fortfarande är kvar och kör för fullt. Hur blir det sen när man också skall stänga ner kolkraftverken? Den fossilbaserade elproduktionen svarar för ca 53 % av den totala elproduktionen i Tyskland idag! De ännu fungerande kärnkraftverken bidrar med 13 - 14 %.  Allt detta (66 - 67 %) skall alltså ersättas samtidigt som andelen förnybart minskat sin andel av elproduktionen i landet under det senaste året. Realistiskt? Knappast. Det är därför viktigt att vi lär oss av de misstag tyskarna gör och istället satsar på förnybart, men med förnuft och med garanterad baskraft från kärnkraft och vattenkraft, även efter år 2040.

Idag stiger de redan höga priserna för Sveriges elnätskunder. Situationen skapar redan oro i näringslivet. Vanliga konsumenter börjar känna osäkerhet inför framtiden när elpriserna riskerar skjuta i höjden samtidigt som räntorna förväntas stiga. Utan tvekan har elnätsbolagen utnyttjat sin monopolställning för att kunna plocka ut stora övervinster istället för att hålla lägre priser och investera i ny infrastruktur. Nu kan det röra sig om prishöjningar på flera tiotals miljarder kronor som väntar elkonsumenterna, upp emot 30 procent. Samtidigt tvingas statliga affärsverket, Svenska Kraftnät, till investeringar i det åldrade stamnätet, högspänningsledningarna, på 45 miljarder kronor vilket beräknas ge kraftbolagen höjda tariffer på 10 procent 2018 och en höjd effektavgift på 100 procent över en tio års period, kostnader som också kommer att tas ut på elkonsumenterna. Stamnätet måste nu byggas ut kraftigt eftersom efterfrågan på el stiger snabbt. Samtidigt skall också elnätet omvandlas i linje med Energiöverenskommelsen och anpassas till de utspridda, volatila energikällor, främst vindkraft, som skall ta över. Smarta elsystem med avancerade styr- och reglersystem måste nu etableras som sinnrikt kan täcka upp för varandra och låta energislagen samverka. Mikronät kan göra vissa mindre orter stundtals självförsörjande när allt fungerar, annars måste centralnäten gå in och leverera. Svårare blir det med pappersindustrier och stålverk som konsumerar el motsvarande en större stad, dygnet runt, alla dagar. Blåser det i norra Sverige samtidigt som det är vindstilla i Mellansverige måste snabba omkopplingar ske för att skicka el från norr söderut. Ligger molntäcket tjockt över solcellsutrustade tak, måste vindkraft och vattenkraft kompensera och då gäller det att det blåser och att vattenkraftsdammarna är välfyllda. Nog är detta en utmaning alltid. Om det är vindstilla när alla kommer hem från jobbet och sätter igång med matlagning med mera, gäller det att vattenkraften kan leverera och att ett ”Smart Grid” system är utbyggt som kan klara de tids- och lokalmässiga variationerna i den förnybara elproduktionen. Det känns också chansartat att ta för givet att vattenkraften alltid kommer att leverera. För bara drygt något år sedan hade brist på nederbörd i Norrland lett till oroande låga vattennivåer i vattenkraftsdammarna inför den stundande vintern. Ingen vet med säkerhet vad klimatförändringarna kan innebära för vattenkraften i framtiden, där torrår kan komma att ställa till med stora problem i energiförsörjningen. Politiker som annars gillar att prata om klimatförändringarna har märkligt nog missat detta i hög grad tänkbara scenario.

Ett decentraliserat elsystem har naturligtvis fördelar för enskilda konsumenter. Det finns en lockande frihetskänsla i detta, kanske är den bedräglig. Det skulle vara lokalsamhällets chans, ett oberoende av kraftjättarna och så vidare. Men hur fri är man egentligen med de volatila energikällorna? Skulle man kunna starta ett nytt energikonsumerande företag i detta lokalsamhälle? Villaägare med elbil och solceller på taket kan bli mer självständiga och oberoende av kraftjättarna. Det är dock en lång väg att gå innan det finns möjligheter att lagra elen på ett effektivt och ekonomiskt sätt. Vi får räkna med brist på batterier när fordonsflottan nu skall elektrifieras. Är det tio grader minus så blir det naturligtvis ännu värre. Alla vi som har elbil vet vad som händer vid kyla, de 30 mil räckvidd som utlovats för bilen, visar sig snabbt bli 12 - 14 mil i verkligheten och då vågar man inte ha värmefläkten och stolsvärmen på. Då stiger också elförbrukningen hastigt när alla måste ladda nästan dubbelt så ofta. Räkna dessutom med att alla måste betala dyrt för elnäten även om man har solceller hemma. Ingen flykt från elnäten kommer att accepteras, var så säker.

Samtidigt är allt detta egentligen onödigt. Ett nytt högmodernt kärnkraftverk (eller två) skulle kunna skapa ren och säker el för lång tid framöver, kanske så länge som 100 år. När de sista existerande kärnkraftverken stängs ner 2040 enligt Energiöverenskommelsen har de tjänat oss i 55 - 60 år och skulle nog ha kunnat hänga med ett par decennier till om inte politikerna hade satt stopp. (Min gissning är dock att 2040-beslutet rivs upp med tiden. Att sia om skeenden 24 år framåt i tiden är bara en politisk konstruktion modell 2016 som snart kommer visa sig orealistisk när verkligheten tränger sig på.) Trots renoveringar och uppgraderingar är dagens reaktorer ändå gamla reaktortyper, utvecklade på 60- och 70-talen. En ny reaktor av årsmodell 2020 är naturligtvis något helt annat, ungefär som att jämföra en DKW-bil från 60-talet (Audis föregångare) med en ny Audi A8 av årsmodell 2018. Ställ dem bredvid varandra så förstår du direkt, kör dem, jämför säkerheten och det blir närmast pinsamt uppenbart. Varför inte bli först i världen med en reaktortyp av idiotsäkra Generation IV. Det skulle vara något det. En riktig revansch. Jämfört med alla kostnader som väntar i energiomställningen skulle det bli som att få den på köpet.

 

Text: John Hardwick 

Annons