Mötesplatsen för dig inom gruv- och stålindustrin, feb, 15 2019
Senaste Nytt

Nya lösningar för att minska utvinningsavfallet

Utvinningsavfall kräver stora reservoarer. Mängden avfall som kräver sidotippar minskar när möjligheterna att återvinna avfall förbättras genom ändring av avfallets egenskaper i en anrikningsprocess. Foto: Paola Frattini, GTK
Utvinningsavfall kräver stora reservoarer. Mängden avfall som kräver sidotippar minskar när möjligheterna att återvinna avfall förbättras genom ändring av avfallets egenskaper i en anrikningsprocess. Foto: Paola Frattini, GTK
Publicerad av
Markku Björkman - 04 feb 2019

Finlands Geologiska forskningscentral (GTK) har slutfört ett tre år långt projekt som tog fram metoder för hantering av utvinningsavfall, metoder för forskning i utvinningsavfall och miljöpraxis. Med de verktyg som togs fram är det möjligt att minska mängden utvinningsavfall, särskilt skadligt avfall, och att simulera miljökonsekvenserna av utvinningsavfallet.

Hantering av utvinningsavfall är en av de största utmaningarna i en hållbar gruvverksamhet. Varje år uppstår stora mängder utvinningsavfall och de kan medföra långvariga skadliga miljökonsekvenser. Avfallshanteringen är särskilt krävande i metallmalmgruvor där avfallet innehåller miljöskadliga mineraler och metaller.

Ofta är det möjligt att utvinna enbart en liten del av den sten som bryts. Merparten förvaras som mineralavfall på sidotippar i gruvområdet. Lagring av utvinningsavfall kräver dyra konstruktioner. Dessutom kan en del av det material som förvaras på sidotippar utvinnas vid markanläggning i gruvområdet eller som råvara inom någon annan industri.

En allt större del av avfallet återvinns

I projektet KaiHaMe utvecklades verktyg för att minska mängden skadligt avfall och att därigenom öka råvaruvärdet för stenmaterial som bryts, minska miljökonsekvenserna av sidotipparna för utvinningsavfall och främja hållbar gruvverksamhet. Verktygen var en modell för optimering av utvinningsavfall, en minskning av avfallets skadlighet genom olika anrikningsmetoder och olika metoder för forskning i avfallets långtidsbeteende. Utvinningsavfall från guld- och basmetallgruvor var ett särskilt föremål för forskning.

Utifrån den modell för optimering av utvinningsavfall som togs fram i projektet kan kvaliteten på avfall bearbetas och optimeras som en del av anrikningsprov genast när verksamheten har inletts. Modellen möjliggör en allt mer övergripande råvaruanalys, varvid det är möjligt att från avfall separera en större mängd avfall som lämpar sig för återvinning eller avfall som till egenskaperna är mer inert. Ett test av hur modellen fungerar har gjorts genom att anrika guldkopparmalmer i Kopsa.

Anrikningstesterna fokuserade på att minska mängden skadliga arsenik- och sulfidmineraler i avfallet utan att riskera tillgången till guld och koppar. Utifrån resultaten var det genom att justera anrikningsprocessen möjligt att bearbeta avfallets egenskaper så att största delen av det avfall som bildades var bättre vad gällde avfallets miljöduglighet och mängden skadligt avfall kunde reduceras. Justeringen av avfallets miljöduglighet konstaterades ha positiva effekter även på kvaliteten på processvattnet.

Bedömningar av utvinningsavfallets miljökonsekvenser och av förebyggande av sådana konsekvenser genom simulering

För att främja bedömning av utvinningsavfallets långtidsbeteende utredde projektet hur olika laboratoriemetoder som förutsäger långtidsbeteendet fungerade. Dessutom testades lämpligheten av fältlysimetrar för forskning i långtidsbeteende. Dessutom användes en reaktiv migrationsmodellering för att förutsäga kvaliteten på vatten från avfallshögar och för att simulera hur olika spärrlösningar, till exempel täckkonstruktioner, påverkade vattenkvaliteten på lång sikt.

Resultaten visade att mineralogiska analyser och lysimetertester vid sidan av konventionella testmetoder ger värdefull ytterligare information som kan användas för att förutsäga utvinningsavfallets långtidsbeteende. Därutöver kan modelleringen simulera vilka miljökonsekvenser avfallshögar som lagras på gruvområden är att vänta och på vilket sätt konsekvenserna kan förebyggas.

Projektet har finansierats av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Geologiska forskningscentralen, Boliden Kevitsa Mining Ab, FQM Altona Mining, Kemira Oyj och Endomines Oy.

GTK inkluderar de nya verktygen i sitt serviceutbud. De viktigaste resultaten av projektet har samlats till slutrapporten om projektet. 

Annons