Mötesplatsen för dig inom gruv- och stålindustrin, mar, 22 2019
Senaste Nytt

GTK i Finland sparkar igång Batterimineralprojektet

Foto: Géry Parent/Wikimedia Commons
Foto: Géry Parent/Wikimedia Commons
Publicerad av
Simon Matthis - 13 mar 2019

 Geologiska forskningscentralen, den finska motsvarigheten till SGU, har inlett ett fyraårigt Batterimineralprojektet för att utreda möjligheterna att utnyttja finska mineralförekomster för produktion av batterier. Projektets syfte är att bedöma användningspotentialen för kobolt-, litium- och fjällgrafit och identifiera områden där förekomsten av dessa mineraler är sannolik. Efterfrågan på batterimineraler förväntas öka kraftigt inom de närmaste åren.

 – Ökad produktion av förnybar energi kombinerat med målen för elektrifieringen av trafiken utformar listan över de mineraler som är föremål för intresse, men i takt med dessa ökar efterfrågan även på ”mer traditionella” metaller, såsom koppar och nickel,  säger projektchefen för Batterimineralprojektet Perttu Mikkola i ett pressmeddelande.

GTK räknar med att behovet av batterier på global nivå kommer att tiofaldigas mellan åren 2015 och 2020.

Terrängundersökningar och borrningar har koncentrerats till tre områden som med tanke på kobolt ansågs vara de mest attraktiva: gränsområdet i Koilismaa och södra Lappland, Mellersta Österbotten samt området mellan Leppävirta och Kaavi i Savolax.

I samband med undersökningarna i terrängen utreds berggrundens elektriska och magnetiska egenskaper och densitet med geofysiska mätningar. I områdena görs bland annat kartläggning av berggrunden, blockletning och moränprovtagningar. Förutom undersökningar i de huvudsakliga områdena utförs även mer lokala undersökningar för att bland annat utreda fjällgrafitförekomstens kvalitet och omfattning och för att lokalisera pegmatit. Innan undersökningarna inleds informeras markägarna och invånarna i områdena.

 Eventuella oidentifierade områden med mineralförekomster utreds även genom att analysera GTK:s databaser. Målet är att på ett mer tillförlitligt sätt än tidigare kunna bestämma och uppskatta malmpotentialen, och på de mest lovande områdena kommer terrängarbeten att inledas 2020.

– Genom att bearbeta data som under årtionden har samlats in och sparats i GTK:s databaser kan vi utreda en hel del, men en genomgång av idéer och modeller som skapats utifrån gamla prover kräver dessutom alltid traditionellt terrängarbete och provtagning. Basuppgifter om vissa områden måste även uppdateras innan områdets malmpotential verkligen kan bedömas, säger Mikkola.

 Av de zoner som noggrannare undersökts i samband med projektet skapas även tredimensionella geologiska modeller som underlättar letandet efter malmer som befinner sig på lägre djup.