Mötesplatsen för dig inom gruv- och stålindustrin, jun, 19 2019
Senaste Nytt

Svensk järnmalm bildades i vulkaner

Ill: Uppsala Universitet
Ill: Uppsala Universitet
Publicerad av
Simon Matthis - 11 jun 2019

Järnmalm av kirunatyp utgör den största delen av Europas järnmalmsproduktion men när det kommer till hur denna malm en gång bildades har forskarna inte varit överens. Nyligen presenterade forskare från Uppsala universitet, tillsammans med internationella kollegor, nya resultat som visar att den största delen av järnmalmen måste vara bildad av magmatiska processer i höga temperaturer. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications.

Trots en ökande efterfrågan på sällsynta metaller är järn fortfarande den sammantaget viktigaste metallen för modern industri. Järnmalmer av så kallad kirunatyp, uppkallade efter den klassiska gruvan i norra Sverige, representerar idag över 90 procent av Europas totala järnmalmsproduktion och utgör också en mycket viktig malmtyp i andra länder världen över.

Av de europeiska förekomsterna utgör gruvorna i Kiruna och Malmberget i dag de allra största och viktigaste. Stora reserver finns även i nu nedlagda gruvor som Grängesberg och Blötberget i Bergslagen.  

Ursprunget och bildningssättet för järnmalm av kirunatyp varit mycket omdebatterat bland forskare under mer än 100 år och flera mycket kontrasterande bildningssätt har föreslagits. För att närma sig en lösning analyserade den Uppsalaledda forskargruppen systematiskt isotopsammansättningarna i de två grundämnen – järn och syre – som bygger upp det viktigaste malmmineralet, järnoxiden magnetit. Genom att jämföra resultaten från malmer i Sverige, Chile och Iran med både existerande isotopdata och helt nya analyser av magnetit från en mängd olika magmatiska bergartsmiljöer världen över kan forskargruppen nu visa att över 80 procent av proven från malmer av kirunatyp måste vara bildade av magmatiska högtemperaturprocesser i en vulkanisk till grunt subvulkanisk miljö.

De nya forskningsresultaten kommer enligt forskarna få stor betydelse för tolkningen av dessa järnmalmer. I sin förlängning visar de att världen sannolikt fått uppleva utbrott av järnmalmsvulkaner ett flertal gånger genom den geologiska historien.

Studien utgör del av projekt som finansierats av Sveriges geologiska undersökning (SGU), Vetenskapsrådet (VR) och företaget LKAB.