Lägre kostnader och mer järnmalmspellets ska ta gruvjätten LKAB ur krisen. Snart måste vd Jan Moström också börja tänka på vad som ska hända om 20 år, då man brutit färdigt på dagens nivåer i underjordsgruvorna.
Nästan varje vecka åker Jan Moström från Luleå, där LKAB:s huvudkontor finns, till Kiruna, där bolagets största gruva ligger.
-Vi har gått från en offensiv position, med intensiva investeringar, till försvar: hur ska vi effektivisera den verksamhet vi har? Då är det naturligt att man vänder sig mer inåt i bolaget, säger han till TT på plats i den slitna 60-talsbyggnaden intill gruvan, som när den byggdes skulle likna FN-skrapan.
Han har varit vd för LKAB i drygt ett halvår. Inom några månader ska han lägga fram ett nytt sparpaket, kort efter att det förra avslutats. Det kommer inte att gå utan varsel, bedömer han.
-Jag har väldigt svårt att tro det.
Utöver det kraftiga prisfallet på järnmalm drogs bolaget i fjol också med stora störningar i produktionen, som sjönk med fem procent. Det var problem med störtschakten i Kirunagruvan och ett av pelletsverken behövde renoveras. Ambitionen är nu att komma upp i samma nivå som innan 2015.
-Som hela råvarubranschen är vi volymberoende. Våra marginalton har en enorm påverkan på lönsamheten. Vi har ett oerhört fokus på att få upp volymen, säger Moström.
Hittills har LKAB inga problem med att sälja sina varor, så som var fallet under finanskrisen. Men bolaget har gått från en rörelsemarginal på smått osannolika 47 procent 2011, då järnmalm kostade runt 180 dollar per ton, till minusresultat i fjol, då priset mot slutet sjönk under 40 dollar.
Som en följd av överproduktionen av stål i världen, ser inte Moström någon riktig vändning för priserna vare sig i år eller 2017.
Även om det råder dåliga tider just nu måste vd:n ganska snart börja ta beslut om framtiden. År 2035 är dagens huvudnivå i Kirunagruvan färdigbruten, ännu tidigare i Malmberget. Malmen går djupare, men att förbereda för ny produktion tar många år. Moström vill ha nästa steg klart i Kiruna i slutet av 2020-talet. Men att bara tänka i termer av ny huvudnivå är inte rätt väg, säger han.
Medan LKAB i dag bryter malm 1 365 meter under jord, kan konkurrenterna i Australien och Brasilien i princip bara köra fram med sina bandschaktare och lossa ett stycke malm från den lösa bergarten i dagbrotten.
-Ska vi konkurrera med dem måste vi vara oerhört i framkant vad gäller teknisk utveckling. Då kan man inte använda beprövade lösningar.
(TT)
