Med hjälp av en ny samarbetsplattform ska företag i den arktiska regionen bli bättre på att samarbeta inom 3D-printing av metallprodukter. Det är en tillverkningsmetod som minskar miljöpåverkan och tillverkningskostnader för företag. Samarbetet koordineras av Luleå tekniska universitet där även universiteten i Uleåborg och Tromsö deltar.
Fördelarna med 3D-printing av metaller är flera. Det går åt mindre material och energi för att tillverka produkten eftersom konstruktionerna kan göras ihåliga eller formoptimerade. Transportkostnader minskar då tillverkningen kan ske i närområdet. Enstaka produkter eller flera varianter kan tillverkas utan att det blir för dyrt. Det går också att tillverka komplexa strukturer och ibland kompletta produkter, istället för att tillverka komponenter som sätts ihop till en produkt. Flexibiliteten i utformning av komponenter är väldigt stor.
– 3D-printing för metaller är en spännande teknik som redan funnits i många år, men det är först nu tekniken mognat och därför kan bli lönsam för företagen, säger Jan Frostevarg, forskare i produktionsutveckling vid Luleå tekniska universitet, och den som leder projektet C3TS – arctic platform to Create, 3D-print, Test and Sell, i ett pressmeddelande.
Den nya samarbetsplattformen går ut på att företag ska kunna skicka sina ritningar till andra deltagare i nätverket som sedan tillverkar produkten, genom 3D-printing. Det kan exempelvis gälla reservdelar eller lågvolymstillverkning av kompletta metallprodukter för tillverkande företag. Alla projektmedlemmar kommer att få varsin produkt anpassad för och tillverkad genom 3D-printing. Vad som avgör valet mellan 3D-printing av metallprodukter och traditionell tillverkning är flera faktorer.
– Det handlar mycket om produktionsvolym, leveranstid och produktionskomplexitet. 3D-printing har en fördel vid små volymer, leveranstiden blir kort och det går att tillverka komplexa strukturer som annars hade varit omöjliga att göra. En viktig aspekt är att det går att istället för att tillverka flera delkomponenter som sätts ihop, istället ”skriva ut” en komplett produkt, säger Jan Frostevarg.
Samarbetsplattformen för 3D-printing i Arktisområdet är ett Interreg Nord projekt med en budget på cirka 10 miljoner. Förutom att koordinera projektet, deltar Luleå tekniska universitet i egenskap av processutvecklare. Den teknik för 3D-printing som främst kommer att appliceras i projektet kallas för SLM (Selective Laser Melting).
SLM innebär att ett lager med metallpulver läggs längst på en platta. Därefter används laser (eller elektronstråle) för att selektivt smälta pulverstrukturen. Överflödigt material stryks bort och proceduren upprepas tills komponenten är klar.
