Arktis smältande isar har fått investerare från Kanada till Kina att snegla på Grönland som ett potentiellt gruvland. Med spänd förväntan följer den globala gruvindustrin det grönländska valet, vars utgång kan ha avgörande betydelse för framtida gruvinvesteringar.
Landets första gruva startade upp i år, av norska LNS Group, och nästa år börjar kanadensiska Hudson Resource bryta anortosit på Grönland. Enligt Reuters hoppas lokalbefolkningen på fler investeringar, vilka med stigande råvarupriser skulle få fart på den grönländska ekonomin och göra landet mindre beroende av Danmark.
Även Kina har visat intresse för råvarutillgångarna i Arktis och på Grönland, inte minst genom lanseringen av Polarsidenvägen, som bland annat syftar till att utveckla sjöfarten i Arktis.
Men på Grönland finns även motståndare till gruvdrift, bland annat partiet Inuit Ataqatigiit (IA) som värnar om miljön. Demokraterne, Grönlands tredje största parti och det nya Nunatta Qitornai-partiet är däremot positiva till mer gruvbrytning. Den nuvarande premiärministern Kim Kielsen från socialdemokratiska Siumut är också positivt inställd till att locka gruvinvesteringar.
– En ny regering ledd av Kielsen och Siumut men utan IA kommer att skapa större öppenhet när det gäller att locka investeringar, bland annat från Kina, säger Rasmus Leander Nielsen, biträdande professor vid Grönlands universitet i Nuuk, till Reuters.
