Med dagens system för hanteringen av gruvavfall finns det en risk att staten får ta stora kostnader för efterbehandling av avfallet, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande. Gruvbolagen har idag ställt upp med ekonomiska säkerheter motsvarande 2,7 miljarder kronor, så att avfall kan behandlas även om bolagen går omkull. Systemet som det är idag minimerar dock inte de ekonomiska riskerna, då säkerheterna ofta är för lågt beräknade. Riksrevisionen tar som exempel upp gruvorna Blaiken och Svärtträsk, där säkerheterna inte har räckt till och staten har fått gå in.
– Det uppkommer mycket gruvavfall i Sverige och en stor del av detta är miljöfarligt. Det är därför viktigt att systemet fungerar så att pengar finns avsatta för att ta hand om avfallet så att inte skattebetalarna drabbas av kostnaden, säger riksrevisor Ulf Bengtsson, i ett pressmeddelande.
Riksrevisionen rekommenderar en utredning av en långsiktig branschfinansiering av efterbehandling, kontroll och tillsyn av nedlagda gruvor, samt en ändring av lagstiftningen så att gruvverksamhet inte får inledas förrän den ekonomiska säkerheten har godkänts.
