Kanada – ett ”underjordiskt paradis”

Karta över det planerade gruvprojektet Norra Kärr. Karta: Riggwelter/Wikimedia Commons

Flera kanadensiska prospekteringsföretag har verksamhet i Sverige, inte sällan omstridda projekt. Bland andra företaget EU Energy Corporation som vill bygga en gruva för utvinning av vanadin vid Storsjön. Ett annat är Tasman Metals AB, ett helägt dotterbolag till kanadensiska Tasman Metals Ltd, som vill bryta sällsynta jordartsmetaller vid Vättern. Ett av världens just nu mest kontroversiella guldgruveprojekt, Montagne d’Or i Franska Guyana, drivs signifikativt nog av ett kanadensiskt-ryskt konsortium. Enligt kritikerna skulle projektet, om det blir verklighet, leda till att omistliga värden för den biologiska mångfalden hotas i och med att det planeras som ett stort dagbrott angränsande till ett skyddat regnskogsområde.

Det är ingen slump att så många prospekterings- och gruvföretag har sitt huvudkontor i Kanada då landets lagstiftning kan beskrivas som ”bekvämlighetsflaggad” för sådan verksamhet - på samma sätt som man talar om bekvämlighetsflaggade fartyg som seglar under till exempel Panama-flagg, men som inte har mycket med landet Panama att göra.

I två böcker, ”Noir Canada” och ”Paradis sous terre” redogör författarna Alain Deneault och William Sacher för hur Kanada blivit  just "ett underjordiskt paradis" för gruvindustrin, ungefär vad Schweiz är för de internationella finansmarknaderna. Författarna skräder inte orden när de slår hål på myten om Kanada som ett land väglett av höga etiska principer när dess liberala lagstiftningen för gruvindustrin leder till katastrofala konsekvenser i tredjeland. Som korruption, bestående miljöskador och massiv exploatering av naturresurser. 

Även på hemmaplan tycks miljöhänsyn väga lätt vid utvinning av råvaror. Några av världens största brott för skiffergas och oljeskiffer ligger i provinsen Alberta, en verksamhet som Världsnaturfonden kallar för en pågående naturkatastrof.