Jernkontoret välkomnar EU:s nya industristrategis allmänna inriktning. Industristrategin omfattar ett stort antal politikområden och de frågor som tas upp i strategin är enligt Jernkontoret relevanta och ligger rätt i tiden. Just nu är bilden av möjligheter och förutsättningar starkt påverkad av Coronapandemin, men krisen aktualiserar också vikten av en gemensam industristrategi för EU:s konkurrenskraft.
”A New Industrial Strategy for Europe” heter strategin som presenterades av EU-kommissionen i mars 2020, alldeles innan Coronapandemin slog till på allvar i Europa. Jernkontoret har lämnat synpunkter till regeringen och välkomnar strategins allmänna inriktning, dess höga ambitioner och den betydelse den tillmäter industrin för den fortsatta utvecklingen av regionen.
Det är viktigt att industripolitiken syftar till att bevara och öka industrins konkurrenskraft även på den globala marknaden. För att kunna ligga i teknikutvecklingens framkant så krävs större marknader än den europeiska, inte minst inom svensk stålindustri som är högt specialiserad och exporterar till mer än 140 länder, framhåller Jernkontoret.
Jernkontoret har dock invändningar mot stratategin:
”Inom strategin finns dessvärre områden där de goda ambitionerna förefaller stanna vid inledande ord, medan de konkreta åtgärder som föreslås i mångt och mycket liknar det som redan görs”, skriver Jernkontoret.
Man ser också att strategin kan utgöra ett hinder för ett frihandelsavtal med USA, som är särskilt viktigt för stålindustrin eftersom USA är dess viktigaste handelspartner utanför EU.
”Kravet, som kommissionen lägger fram, på att Parisavtalet ska vara undertecknat för möjliga handelsavtal mellan tredjeland och EU innebär ett hinder för ett frihandelsavtal mellan EU och USA. USA är stålindustrins viktigaste handelspartner utanför EU”, poängterar Jernkontoret.
– Om ett frihandelsavtal med USA kan upprättas, även ett avgränsat sådant, skulle det kunna innebära att USA tar bort tullarna på stål och aluminium. Det är dessutom så att ett frihandelsavtal med USA innebär en möjlighet att påverka bland annat vilka regler för miljöprestanda som kommer att tillämpas i USA och därmed ett sätt att knyta USA åtminstone till delar av Parisavtalet, säger Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret.
Andra invändningar rör förslaget till finansiering av förändringsprojekt. Förslaget i EU:s taxonomi riskerar att motverka sitt syfte och stänga ute projekt och industrier med stor potential att bidra till en hållbar omställning, enligt Jernkontoret.
– Hållbar finansiering bör leda till att finansiering blir tillgänglig för företag med ambitioner att bidra till förändringar till en mer hållbar utveckling. De förslag på kriterier för bedömning av hållbar verksamhet kopplad till taxonomin som tagits fram av den tekniska expertgruppen är inriktade på en förenklad bedömning av nuläget, snarare än att bidra till förändring, säger Helén Axelsson, Jernkontoret.
