Illegal gruvbrytning eller småskalig gruvbrytning med hantverksmässiga metoder har mycket dåligt rykte. Men en ny studie som uppmärksammats stort i branschmedia ifrågasätter den bilden. Den visar bland annat att den ger runt 40 miljoner människor i världen en utkomst. Och verksamheten har fler positiva effekter.
Det är första gången som hantverksmässig eller illegal gruvbrytning varit föremål för studie över hur den påverkar var och en av FN:s hållbara utvecklingsmål. Sådana studier har tidigare bara gjorts på industriell gruvbrytning. Bakom studien står NGO:n Pact och University of Delaware.
Resultaten visar att illegal gruvbrytning ökar inkomsterna för de allra fattigaste familjerna (mål 1 och 10), ger dem möjlighet försörja sig själva (mål 2), få vård (mål 3) och utbilda sina barn (mål 4). Den främjar dessutom den ekonomiska frigörelsen för kvinnor på landsbygden (mål 5).
Mest överraskande är kanske att den hårt kritiserade utvinningen av kobolt i Kongo-Kinshasa visar sig göra det möjligt för tiotusentals små gruvoperatörer i landet att uppnå FN:s mål 7 kring tillgång till hållbar energi och mål 13 för kontroll och anpassning av befolkningen mot klimatförändringar.
Den hjälper också till att uppnå mål 8, 9 och 11 för ekonomisk tillväxt i Kongo-Kinshasa genom de exportintäkter den medför och de positiva effekterna den har på andra sektorer. 20-40 procent av utvinningen av kobolt i Kongo-Kinshasa sker med hantverksmässiga metoder.
Studien pekar också på de många negativa effekterna av hantverksmässig utvinning för FN:s utvecklingsmål, såsom användning kvicksilver och cyanid, försämrad hälsa och vattenkvalitet.
Men istället för att förbjuda sådan gruvbrytning rekommenderar studien att man reglerar den och hjälper hantverksmässiga gruvarbetare med utbildning och ekonomiskt stöd.