Forskare ska skärgranska omställningen i norr

Forskarna i programmet "Det nya framtidslandet? Drivkrafter, utmaningar och möjligheter i relation till norra Sveriges (gröna) industrialisering". Bild: Samuel Pettersson

I dagarna drar forskningsprogrammet “Det nya framtidslandet? Drivkrafter, utmaningar och möjligheter i relation till norra Sveriges (gröna) industrialisering” igång vid Umeå universitet. Under 7 år ska forskare försöka få en större förståelse för den pågående gröna industriella omvandlingen i norra Sverige.

Programmet kommer att fokusera på de stora investeringarna i Skellefteå, Boden och Malmfälten.

– Under de kommande decennierna kommer miljarder att investeras i industrisatsningar i Norrbotten och Västerbotten. För att möta behovet av ny arbetskraft kan upp till 100 000 invånare, en befolkningsökning på 20%, behöva flytta till norra Norrland. Vi vill studera både möjligheter och utmaningar som följer med den här utvecklingen, säger Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet och ansvarig för programmet, i ett pressmeddelande.

Forskningsprogrammet är uppdelat i fyra delprojekt. Det första delprojektet ska undersöka hur den regionala arbetsmarknaden och ekonomin påverkas av den gröna omställningen.

– Vi vill till exempel skapa oss en bild av i vilken utsträckning vi faktiskt kan förvänta oss att människor med rätt kompetens flyttar till de norra regionerna för att få ett jobb. Vi vill också se vilka effekter industriexpansionen får för verksamhet som redan finns på plats. Kommer de nya stora företagen tränga ut mindre lokala aktörer?

Det andra delprojektet ska studera vilken bild av Norrland som skapas i till exempel media och politik.

Delprojekt tre vill framför allt titta på kommunernas arbete i förhållande till den gröna omställningen.

– Vi ska titta närmare på hur kommunernas planeringsprocesser är organiserade och vilka aktörer som är involverade. Vi vill också se vilka konflikter som uppstår mellan olika aktörer, till exempel om det finns konflikter mellan industrins krav på kommunerna och kommunernas åtagande att genomföra Agenda 2030, fortsätter Rikard Eriksson.

Det fjärde delprojektet gör en historisk jämförelse för att bättre förstå varför den nuvarande industrialiseringsvågen sker nu och varför den äger rum i norr.

– Genom historiska analyser vill vi undersöka drivkrafter och hinder bakom de nuvarande investeringarna och se hur de kan jämföras med drivkrafter för ekonomisk strukturomvandling i det förflutna, säger Rikard Eriksson.