Stämningen är upprörd bland Europas stålindustriarbetare. Oro för massuppsägningar, industrins framtid och ökande internationell konkurrens har satt frågan högt på EU:s dagordning. Ett svar från EU-kommissionen har kommit i form av en ny handlingsplan för att skydda Europas metallindustri – med tydligt fokus på klimatomställning och rättvisa handelsvillkor.
Bakgrunden är allvarlig. I Tyskland planerar ståljätten ThyssenKrupp att säga upp elvatusen anställda. Samtidigt pressas hela Europas metallsektor av höga energipriser, amerikanska tullar, global överkapacitet och billigt stål från Kina. I ett försök att motverka en ytterligare nedmontering av tung industri lanserar EU-kommissionen nu ett initiativ som kombinerar industristöd och klimatpolitik.
Handlingsplanen är en del av den bredare strategin för en konkurrenskraftig och klimatneutral industri, kallad ”Clean Industrial Deal”. Den tar sikte på att både rädda jobb och driva omställningen från kolbaserad till fossilfri ståltillverkning.
– Först och främst måste vi skydda oss mot orättvisa importmetoder, säger Mark Stagge, talesperson för ThyssenKrupp. – Vi har femhundrafemtio miljoner ton överkapacitet i världen varje år. Vi behöver en effektiv gränsjustering för koldioxid och konkurrenskraftiga energikostnader både nationellt och inom EU.
Nytt verktyg: CO2-tull vid EU:s gräns
Ett centralt inslag i handlingsplanen är införandet av ett nytt skyddsinstrument från och med år 2026 – det så kallade koldioxidgränsjusteringssystemet, CBAM. Mekanismen innebär att producenter utanför EU, exempelvis av stål, cement och aluminium, ska betala en avgift motsvarande utsläppsnivån för importerade varor som inte producerats hållbart. Tanken är att skapa rättvisa konkurrensvillkor mellan europeiska producenter som tvingas följa klimatregler och deras utländska motsvarigheter.
Samtidigt finns en oro att nya amerikanska tullar – på upp till tjugofem procent för stål och aluminium – ska omdirigera stora mängder billig stål från andra delar av världen till den europeiska marknaden. Det skulle innebära ett hårt slag för redan pressade producenter i EU.
– Marknaderna översvämmas av kolbaserat stål, vilket är skadligt för klimatet, säger Galina Kolev-Schaefer, professor vid Tyska ekonomiska institutet och expert på internationell handelspolitik.
– EU:s svar är att införa en gränsmekanism som från nästa år innebär att importörer måste betala för koldioxidutsläpp från ståltillverkning.
För att genomföra omställningen planerar EU-kommissionen att mobilisera investeringar på etthundra miljarder euro. De pengarna ska gå till ny teknik, omställning till vätgasdriven ståltillverkning och utbyggnad av elnät och förnybar energiproduktion.
Vätgas och el ska ersätta kol i Europas stålverk
I linje med målet om klimatneutralitet till år 2045 planerar Tyskland att fasa ut kolanvändningen i ståltillverkningen. I stället ska el och vätgas användas för att smälta järnmalm. EU-kommissionen har lovat stöd till denna omställning – inte minst till bolag som ThyssenKrupp, som redan är engagerade i utvecklingen av så kallat grönt stål.
Men utmaningarna är många. Framställning av grönt stål kräver stora mängder energi. Galina Kolev-Schaefer ser ett behov av snabb utbyggnad av både förnybara energikällor och elinfrastruktur:
– För att lyckas måste vi accelerera utbyggnaden av förnybar energi och elnätet, särskilt i riktning mot södra Europa, säger hon.
I Duisburg, där ThyssenKrupp har ett av sina stora stålverk, har fackförbundet IG Metall organiserat en vakt utanför huvudgrinden. Erol Kücükarslan, skyddsombud och lokal fackrepresentant, är kritisk mot planerna på att skära ner personalen.
– Vår styrelse måste släppa tanken på att göra sig av med elvatusen jobb, säger han.
– Och det jag vill skicka med till Europa är att grönt stål, som produceras med förnybar energi, borde främjas mycket snabbare.
Han varnar för att en nedläggning av industrin kan få långtgående konsekvenser.
– Om vi förlorar industrin nu, efter att gruvdriften redan försvunnit, vore det en katastrof för både Tyskland och Europa, säger han.
För att skydda marknaden från prisdumpning föreslår EU-kommissionen både skyddstullar och kvotbegränsningar. Det handlar inte om att stänga marknader – utan om att försvara en industriell bas i förändring.
Källa: EU-kommissionen, intervjuer med ThyssenKrupp, IG Metall och Galina Kolev-Schaefer
