Sveriges geologiska undersökning (SGU) publicerar idag en rapport med en uppdaterad karta över berggrunden i ett större område i Värmland efter ett ”omfattande kartläggningsarbete”. Den nya informationen ska ge en bättre förståelse av hur bergarterna i området har bildats och förändrats över tid, skriver SGU i ett pressmeddelande.
SGU har mellan 2022 och 2024 kartlagt ett större område i Värmland. Det är berggrunden i och runt de klassiska malmdistrikten Persberg, Långban och Nordmark som har undersökts. Genom en detaljerad kartläggning och kompletterande geokemiska analyser kan SGU visa att de vulkaniska bergarterna – som utgör sidoberg till de många malmerna i området – uppvisar liknande primära texturer mellan malmdistrikten. Däremot har de påverkats i varierande grad av hydrotermal omvandling (varma vätskor som cirkulerar genom berget och förändrar sammansättningen), metamorfos och deformation, vilket har satt sin prägel på bergarterna efter deras bildande.
– Resultaten visar att skillnaderna i de vulkaniska bergarternas karaktär och förekomst mellan malmdistrikten inte beror på ursprungliga variationer, utan på en kombination av senare omvandlingsprocesser, metamorfos och deformation, säger Stefan Andersson, statsgeolog vid SGU.
– Våra resultat visar också att skarnjärnmalmerna i Persbergs-, Långbans- och Nordmarks malmdistrikt sannolikt har bildats i ungefär samma stratigrafiska horisont, inte i helt olika horisonter som man tidigare trott, fortsätter Stefan Andersson.
Enligt SGU trodde man tidigare att skarnjärnmalmerna i Persberg och de manganrika skarnjärnmalmerna i Långban ursprungligen bildats i separata lager i bergarternas lagerföljd. Resultaten tyder dock på att dessa malmer uppkommit i jämförbara delar inom lagerföljden, men med ursprungliga laterala variationer.
Som ett resultat av arbetet kan SGU presentera en reviderad berggrundskarta för området. Nya geofysiska kartor har också producerats.
