Suhanko Arctic Platinum Oy, bolaget bakom den planerade Suhangogruvan i Ranua i södra Lappland, överväger enligt nyhetssajten Yle att ersätta traditionella dieseldrivna gruvlastbilar med eldrivna transportband för att flytta malm mellan dagbrott och anrikningsverk.
Enligt bolagets landschef Juha Rissanen kan en sådan lösning minska koldioxidutsläppen med upp till sju åttondelar.
– Med den här metoden skulle det gå att minska koldioxidavtrycket mycket effektivt, och det är också något som ansvarsfulla investerare i dag förväntar sig, säger han till finska Yle.
Bakgrunden till planerna är tillgången till billig, utsläppsfri el i Norden, vilket gör elektrifiering mer ekonomiskt attraktivt än i många andra gruvregioner. Investeringsbeslutet om gruvan ska tas senast 2027.
En av Finlands största planerade gruvor
Suhanko är tänkt att bli en av de största gruvsatsningarna i Finland på flera år. Gruvan ska bryta malm med innehåll av palladium, platina, koppar, nickel och guld ur tre fyndigheter i Ranuaområdet.
När produktionen väl startar beräknas omkring 10 miljoner ton malm transporteras varje år inom gruvan, medan mängden sidosten kan bli upp till fyra gånger större.
Gruvans största energiförbrukare blir anrikningsverket, där malmen mals till fint krossmaterial. Därefter kommer malmtransporterna som näst största energipost. Att byta ut diesellastbilar mot eldrivna transportband skulle därför kunna ge betydande besparingar i både utsläpp och driftskostnader på lång sikt – men innebär samtidigt en högre initial investering.
– Vi har diskuterat var gränsen går. Så länge verksamheten kan drivas lönsamt väljer vi hellre en hållbar lösning, eftersom kraven på det bara kommer att öka framöver, säger Juha Rissanen.
Elektrifiering sprider sig i gruvindustrin
Transportband används redan i stora gruvor världen över, men Suhangoprojektet skulle bli det första i Finland där hela malmflödet hanteras med eldrivna transportörer.
Utvecklingen följer en global trend mot elektrifiering av gruvmaskiner. Flera stora gruvbolag har de senaste åren börjat ersätta sina dieseldrivna maskiner med eldrivna alternativ. I Kanada togs en helt elektrifierad underjordsgruva i drift redan 2019.
Rissanen framhåller att det är betydligt lättare att bygga in hållbara lösningar från början än att försöka konvertera en befintlig gruva.
– Om infrastrukturen redan är byggd för diesellastbilar är det mycket svårt att ändra i efterhand. Därför har vi nu en chans att planera rätt från start, säger han.
Trots satsningen på el kommer dock inte hela anläggningen att vara fossilfri. Vissa fordon och arbetsmaskiner kommer fortfarande att använda traditionella bränslen.
Högre elskatt kan bromsa utvecklingen
Branschorganisationen Kaivosteollisuus ry (Finlands gruvindustri) varnar samtidigt för att regeringens planerade höjning av elskatten riskerar att bromsa övergången till eldrift. Regeringen vill flytta gruvor från den lägre till den ordinarie elskatteklassen, vilket skulle öka kostnaderna för elintensiva anläggningar som Suhanko.
En sådan förändring skulle enligt branschen motverka statens egna klimatmål och minska incitamenten för företag att investera i elektrifiering.
Miljöprövning och lokalt motstånd
Projektet i Ranua har redan väckt debatt. Suhangon gruva fick miljö- och vattentillstånd i juni 2024, men beslutet har överklagats till Vasa förvaltningsdomstol. Flera miljöorganisationer och privatpersoner har uttryckt oro för gruvans påverkan på vattenkvaliteten i regionen.
En särskilt kontroversiell del av planen är utsläpp av renat processvatten genom ett 50 kilometer långt avloppsrör till Kemi älv. Bolaget uppger att man planerar att införa en metod för att bryta ner kemikalier, bland annat så kallade ksantater, innan vattnet släpps ut.
Rissanen betonar att företaget vill ligga före i miljöfrågor och säger att gruvans processvatten kommer att vara fritt från dessa ämnen när driften startar.
– Vi kommer att använda metoder som gör att allt utsläppsvatten blir ksantatfritt, säger han.
En testplats för framtidens gruvdrift
Om planerna genomförs kan Suhanko bli en viktig testplats för hur elektrifiering kan minska utsläppen i gruvindustrin utan att försämra lönsamheten.
För Finland skulle projektet också innebära en chans att positionera sig som tekniskt ledande inom hållbar gruvdrift – en sektor som globalt står för omkring åtta procent av världens koldioxidutsläpp.
Men mycket avgörs av de kommande årens beslut om energi, beskattning och tillståndsprocesser. Utan förutsägbara villkor kan projektet snabbt tappa fart.
– Framtiden kräver investeringar i hållbara lösningar, men de måste också vara ekonomiskt rimliga, säger Rissanen till Yle.
Fakta: Suhankogruvan planeras utanför Ranua i södra Lappland. Den beräknas bryta omkring 10 miljoner ton malm per år och kan bli den första i Finland med eldrivna transportband.
Källor: Yle, Suhanko Arctic Platinum Oy
