Den globala marknaden för återvunnet aluminium går mot kraftig expansion, meddelar The International Aluminium Association. Enligt en ny marknadsanalys väntas världsmarknaden växa från 57,2 miljarder dollar 2024 till 91,3 miljarder dollar år 2032, en ökning som drivs av industrins behov av material med betydligt lägre klimatavtryck och lägre energikostnader än primärmetall.
Analysen pekar på ett strukturellt skifte inom metallindustrin. Efter år med stigande energipriser, särskilt i Europa, har återvinning av aluminium blivit ett strategiskt verktyg för att hålla nere kostnaderna. Återvunnen aluminium produceras med cirka 95 procent lägre energianvändning än primärmetall, vilket gör sekundärt material attraktivt både ekonomiskt och regulatoriskt.
Priset på primär aluminium har samtidigt stigit till nära 2 900 dollar per ton, delvis till följd av höga elpriser för smältverk globalt. För europeiska smältverk, som under flera år brottats med kraftigt stigande el- och gaspriser, har detta gjort återvinning till ett av få konkurrenskraftiga alternativ.
Producenter investerar stort i återvinningskapacitet
I takt med att industrin ställer om till material med lägre klimatpåverkan investerar stora aktörer kraftigt i utbyggd återvinning. Novelis, en av världens största aluminiumåtervinnare, satsar omkring 90 miljoner dollar på att fördubbla kapaciteten för återvinning av dryckesburkar vid sin anläggning i Latchford i Storbritannien. Investeringen ökar kapaciteten med 85 000 ton per år och väntas minska koldioxidekvivalenta utsläpp med mer än 350 000 ton för företagets europeiska verksamhet.
Novelis’ långsiktiga mål är att nå 75 procent återvunnet innehåll i sina produkter till 2030, jämfört med 63 procent under räkenskapsåret 2024. Koncernen utökar även sin kapacitet i Nordamerika och Asien. Företagets vd Steve Fisher säger i ursprungsartikeln att fokus på återvunnet innehåll är en direkt väg till en lågkoldioxidlösning för kunderna.
Liknande satsningar görs av andra aktörer, bland annat Hydro, som bygger en återvinningsanläggning på 70 000 ton per år i Torija i Spanien, inriktad på bygg- och transportsektorns behov av lågemissionslegeringar.
Fordonsindustrin driver efterfrågan – särskilt elbilar
Transportsektorn är i dag den största användaren av återvunnet aluminium och väntas fortsätta dominera marknaden. Elektrifieringen av fordonsflottan ökar aluminiumbehovet ytterligare eftersom lättare konstruktioner är avgörande för räckvidd och energieffektivitet i elfordon. Vissa elbilsmodeller har redan över 400 kilo aluminium per fordon.
Ford Motor Company har exempelvis beslutat att minst 20 procent av aluminiumet i F-seriens lastbilar ska vara återvunnet. Från 2027 börjar även EU:s batteriförordning 2023/1542 införa minimikrav på återvunnet innehåll i batterihöljen.
Enligt Aluminium Association är aluminium den snabbast växande fordonsmaterialkategorin och väntas nå 514 pund per fordon 2026.
Det ökade aluminiumbehovet ska också ses mot bakgrund av osäkerheten i mer väderberoende energislag som vind- och solkraft, där volatil produktion och subventionsberoende påverkat både investeringsvilja och kostnadsbild. Industrin söker i allt högre grad stabila, energieffektiva materialflöden där återvinning kan planeras och skalas utan beroende av väder.
Asien dominerar – Kina driver tillväxten
Asien-Stillahavsregionen står för mer än 41 procent av den globala återvinningsmarknaden. Kina är central aktör då landet har ett fast tak på 45 miljoner ton för primär aluminiumproduktion och därför förlitar sig allt mer på skrot för att möta industrins behov. Målet är att återvinna över 15 miljoner ton aluminium per år till 2027.
Den strukturella bristen på primärmetall, kombinerat med handelspolitiska åtgärder som EU:s kommande klimatavgift CBAM från 2026, pressar tillverkare globalt att minska sina utsläpp. Återvunnet aluminium, som undviker 95 procent av utsläppen från primär produktion, ses därför som en omedelbar väg till efterlevnad.
Källa: Michael Kern / Oilprice.com
