Det finländska stålbolaget Outokumpu planerar att ta nästa steg i användningen av industriella sidoströmmar. Tillsammans med det norska bolaget Norsk e-Fuel har Outokumpu tecknat ett samförståndsavtal om att utreda byggandet av en anläggning för syntetiskt flygbränsle vid stålverket i Torneå, närmare bestämt i Koivuluoto-området intill ferrokromproduktionen.
Avtalet innebär att Norsk e-Fuel inleder en förstudie under 2026. Om resultaten bedöms som tillräckligt starka kan ett investeringsbeslut fattas under 2028. En eventuell produktionsstart anges tidigast till 2032. Projektet är därmed långsiktigt och förenat med både tekniska och marknadsmässiga osäkerheter.
Sidoströmmar från ferrokrom som råvara
Den planerade anläggningen skulle använda kolmonoxid som uppstår som sidoström i Outokumpus ferrokromproduktion. Enligt bolagen kan detta möjliggöra en årlig produktion på cirka 80 000–100 000 ton så kallat eSAF, syntetiskt flygbränsle framställt med Power-to-Liquid-teknik.
Syftet är att möta EU:s ökande krav på inblandning av syntetiska flygbränslen i flygtrafiken. Samtidigt är marknaden ännu liten i relation till den globala flygbränsleförbrukningen. Prognoser pekar på kraftig tillväxt under 2030-talet, men i nuläget täcker befintliga och planerade projekt endast några få procent av efterfrågan. Det innebär både potentiell prissättningsstyrka och betydande kommersiella risker för nya aktörer.
Ur Outokumpus perspektiv skulle projektet öka värdet av befintliga sidoströmmar och enligt bolaget kunna minska de direkta koldioxidutsläppen med omkring 200 000 ton per år, motsvarande cirka 20 procent av koncernens globala direkta utsläpp. Hur dessa beräkningar står sig över tid beror dock på anläggningens faktiska drift och tillgången till el och vätgas till konkurrenskraftiga kostnader.
Investering på upp till 1,5 miljarder euro
Norsk e-Fuel uppskattar att investeringen skulle uppgå till cirka 1,2–1,5 miljarder euro. Projektet bedöms kunna skapa omkring 250 arbetstillfällen lokalt om det genomförs. Norsk e-Fuel ansvarar för projektutveckling, finansiering och kundkontakter, inklusive långsiktiga leveransavtal för det färdiga bränslet.
– Minskade koldioxidutsläpp är kärnan i Outokumpus strategi. Vi söker kontinuerligt nya sätt att reducera utsläpp i hela värdekedjan, och vårt Kemi–Torneå-ekosystem erbjuder goda förutsättningar för att stärka cirkulära lösningar och samtidigt skapa ekonomiskt värde, säger Martti Sassi, chef för Outokumpus ferrokromverksamhet.
Även från Norsk e-Fuels sida betonas den industriella kopplingen.
– Outokumpus industriella plattform och tillgängliga sidoströmmar, kombinerat med vår erfarenhet av Power-to-Liquid-projekt, skapar en stark grund för konkurrenskraftig eSAF-produktion i Torneå, säger bolagets kommersiella chef Lars Bjørn Larsen.
Torneå pekas ut som kärnområde
Outokumpu beskriver Koivuluoto i Torneå som ett strategiskt område för framtida industriprojekt. Området har redan järnväg, elanslutningar och en koncentration av industriella flöden, vilket enligt bolaget kan sänka investerings- och driftskostnader jämfört med projekt som bygger på infångning av koldioxid från mer utspridda källor.
– Vår anläggning i Torneå är redan ett av Europas största återvinningscentrum för stål. Vår långsiktiga ambition är att bygga ett industriellt ekosystem i Koivuluoto som lockar fler projekt som kan utnyttja även andra sidoströmmar, säger Tommi Silvennoinen, ansvarig för strategiska energilösningar och partnerskap.
Samtidigt återstår flera öppna frågor. Syntetiskt flygbränsle är i dag betydligt dyrare än konventionellt jetbränsle och starkt beroende av politiska styrmedel. För Torneåprojektet blir tillgången på stabil elproduktion, vätgas och långsiktiga avtal avgörande faktorer för om planerna kan realiseras i praktiken.
Källor
Bolagsuppgifter från Outokumpu Oyj och Norsk e-Fuel
Fakta:
eSAF, syntetiskt flygbränsle baserat på vätgas och infångad kol, omfattas av EU:s nya kvotkrav för flyget. Samtidigt är tekniken kapitalintensiv och beroende av stora mängder el, vilket gör projekten känsliga för elpriser och politiska stödmekanismer.
