Sveriges geologiska undersökning (SGU) har genomfört en studie om hur mineraliseringar rika på sällsynta jordartsmetaller (REE) har bildats och omformats i Bergslagen. Resultaten, som visar att mineraliseringarna bildats och modifierats i flera steg under tiotals miljoner år, kan enligt myndigheten utgöra ett ”viktigt underlag för att bedöma potentialen för framtida utvinning”.
Inom ramarna för den nya studien har mineralet molybdenglans undersökts från flera olika skarnmineraliseringar rika på sällsynta jordartsmetaller, längs den så kallade REE-linjen i Bergslagen. SGU menar att mineraliseringarna i REE-linjen är ”på flera sätt unika”.
– Området består av gamla vulkaniska bergarter som senare omvandlats, och där bergartstypen skarn lokalt innehåller höga halter av både sällsynta jordartsmetaller och andra kritiska eller strategiska metaller som koppar, kobolt och vismut. Dessa metaller är viktiga i modern teknik, till exempel i elektronik och grön energiteknik, säger Stefan Andersson, statsgeolog på SGU, i ett pressmeddelande.
Genom att bestämma åldern på molybdenglans med hjälp av ”avancerad åldersbestämning” har geologerna kunnat spåra när olika stadier av malmbildningen ägt rum. Resultaten visar att mineraliseringarna bildades i minst två steg, en tidig fas för cirka 1,91–1,89 miljarder år sedan och en senare, för omkring 1,87 till 1,84 miljarder år sedan.
Den första mineraliseringsfasen berodde på vulkanisk aktivitet och cirkulation av heta, metallrika lösningar, och sammanföll i tid med bildningen av andra viktiga malmtyper i Bergslagen. Senare, när området utsattes för höga tryck och temperaturer under storskalig påverkan i samband med bergskedjebildning omfördelades metallerna och gamla mineraliseringar omformades samt nya mineraliseringar bildades. Studien visar också att storskaliga tektoniska processer haft stor betydelse för att skapa gynnsamma förutsättningar för mineralisering.
– Den nya kunskapen ger en bättre bild av hur komplexa malmsystem kan bildas och omformas över mycket lång tid. Det är viktigt för framtida prospektering av kritiska metaller som just de sällsynta jordartsmetallerna, inte minst i Sverige med sin långa geologiska historia och ett Europa där efterfrågan ökar i takt med energiomställningen, säger Stefan Andersson.
Huvuddelen av forskningen genomfördes inom EU-projektet "Exploration Information System (EIS)", som pågick mellan 2022 och 2025.
Studien publicerades nyligen i den internationella vetenskapliga tidskriften Mineralium Deposita.
