Karleby går vidare med planerna på en titangruva i Mellersta Österbotten. Stadsstyrelsen har beslutat att inleda arbetet med en delgeneralplan för gruvprojektet som utvecklas av Titanor Oy.
Den planerade gruvan ligger i området kring Venetjoki, en konstgjord sjö, och omfattar mark i Karleby, Halso och Toholampi. Projektområdet är drygt 2 400 hektar stort, där merparten ligger inom Karlebys kommungräns.
Beslutet innebär ett viktigt steg framåt för ett projekt som har diskuterats i mer än två decennier men som nu fått nytt liv till följd av stigande titanpriser och ökad geopolitisk efterfrågan.
EU vill minska beroendet av import
Gruvans syfte är att bryta ilmenit, ett titanmineral som används för framställning av titanmetall och titandioxid.
Titan har under senare år fått en allt större strategisk betydelse. EU har klassat metallen som både en kritisk och strategisk råvara, samtidigt som Nato och USA söker säkrare leveranskedjor för material som används inom försvars- och rymdindustrin.
I dag finns ingen aktiv titangruva inom EU. Produktionen domineras i stället av Kina, medan Norge står för den enda europeiska primärproduktionen.
Titan används bland annat i flygplan, satelliter, försvarsmateriel och avancerade industrikomponenter. Titandioxid används dessutom i färger, papper, kartong, kosmetika och solskyddsprodukter.
Projektet återupplivas efter 20 år
Titanfyndigheten i Kelviå identifierades redan 1970 genom prospektering som genomfördes av Rautaruukki. Under slutet av 1990-talet genomfördes provbrytningar och anrikningsförsök, men projektet lades senare på is eftersom marknadsförutsättningarna inte ansågs tillräckligt gynnsamma.
Situationen har förändrats kraftigt sedan dess. Priset på titan har mer än tredubblats jämfört med tiden då projektet senast var aktuellt.
Under 2025 säkrades finansiering för projektets inledande utvecklingsfas. Bakom satsningen står bland annat investeringsbolaget Jussi Capital, som ägs av familjen bakom kontraktstillverkaren Scanfil.
Titanors vd Mikko Sopanen har tidigare uppgett att den första projektfasen omfattar miljökonsekvensbedömningar samt tekniska och geologiska utredningar. Investeringen i själva gruvan och anrikningsverket uppskattas till mellan 85 och 110 miljoner euro.
Brytning planeras i minst 20 år
Enligt preliminära beräkningar innehåller fyndigheten tillräckliga mängder malm för omkring 20 års brytning.
Planen är att årligen bryta cirka 1,6 miljoner ton malm i ett dagbrott. Verksamheten skulle kunna skapa omkring 140 direkta arbetstillfällen.
Samtidigt väntar omfattande miljöprövningar. I området finns Natura 2000-områden och planerade vindkraftsprojekt, vilket innebär att flera markanvändningsintressen måste vägas mot varandra under den fortsatta tillståndsprocessen.
Miljöfrågorna spelade även en central roll när projektet senast utreddes. Synpunkter gällde bland annat hanteringen av anrikningssand och påverkan på vattenmiljön.
Kan bli en ny strategisk råvarukälla för Europa
Om projektet får alla nödvändiga tillstånd kan fyndigheten i Kelviå bli en av Europas få inhemska källor till titan.
Det skulle stärka EU:s ambition att minska beroendet av import av kritiska råvaror från länder utanför Europa och samtidigt ge Finland ytterligare en betydande gruvsatsning vid sidan av de litiumprojekt som redan utvecklas i regionen.
Projektet gynnas också av att ilmenit numera kan användas mer effektivt än tidigare. Förutom titandioxid innehåller koncentratet järnföreningar som kan användas vid tillverkning av ferrosulfat, en viktig kemikalie inom vattenrening. Detta har förbättrat projektets ekonomiska förutsättningar jämfört med situationen för två decennier sedan.
Källa: Yle
Fakta:
Ilmenit är det viktigaste mineralet för framställning av titan. Titan är en lätt, stark och korrosionsbeständig metall som används inom flyg- och försvarsindustrin, medicinteknik, rymdteknik och avancerad tillverkning. EU har klassat titan som både en kritisk och strategisk råvara eftersom unionen i dag är starkt beroende av import. Enligt de preliminära planerna skulle titangruvan i Kelviå kunna vara i drift i omkring 20 år och producera cirka 1,6 miljoner ton malm per år.
