Forskare från USA och Australien tror sig ha upptäckt strukturer i jordskorpan 160 kilometer under jord som tyder på enorma fyndigheter av koppar, bly och zink. Fyndigheter ligger tillräckligt nära jordytan för att brytas, men för djupt ned för att lokaliseras med nuvarande undersökningsmetoder.
I en artikel som publicerats i tidskriften Nature Geoscience framhåller forskarna vid Harvard University, Columbia University, Geoscience Australia och Australian National University att upptäckten skulle kunna leda till kraftigt minskad miljöpåverkan från gruvor, då endast ett fåtal mycket djupa gruvor skulle behövas för att mätta efterfrågan på många basmetaller.
Metallreserverna finns längs kanten där jordens litosfär tunnar ut till cirka 170 kilometer under jordytan. I stället för geofysiska undersökningsmetoder som bland annat tar hjälp av gravitationen har forskarna använt okonventionella metoder, nämligen en ”högteknologisk skattkarta” baserad på befintliga data från seismiska vågor som visar litosfärens varierande djup, från 300 kilometer under jorden till nära 0 meter i de yngsta bergarterna nära havsbotten i världshaven.
– Eftersom kontinenter har förskjutits, kolliderat och bildat riftdalar över många eoner [geologiska perioder] har deras understrukturer utvecklat ärrliknande litosfäriska oregelbundenheter, av vilka många nu har kartlagts, säger forskarna i ett pressmeddelande.
Forskarnas karta visar att sådana zoner bland annat finns i västra Kanada, kustområden i kusten i Australien, Grönland och Antarktis, sydöstra USA, stora delar av Amazonas, nordvästra och södra Afrika, norra Indien och Centralkartan. I vissa av dessa områden finns redan många gruvor medan andra är vita fläckar på gruvkartan.
– Dessa fyndigheter innehåller massor av metaller bundna i höggradiga malmer, så hittar du en sådan behöver du bara gräva upp ett hål, säger Mark Hoggard, huvudförfattare till studien och postdoktor vid Harvard University.