LKAB får avslag för nytt tillstånd för Kirunagruvan

Foto: Sgtred/Wikimedia Commons

Mark- och miljööverdomstolen har avslagit LKAB:s ansökan om nytt tillstånd för gruvan i Kiruna. Domstolen anser att LKAB inte har  samrått med Kirunaborna på det sätt som lagen föreskriver. Det ansåg tidigare även tingsrätten och avvisade ansökan om nytt tillstånd. Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har nu fastställt beslutet, men en ledamot var skiljaktig.

LKAB har ansökt om ett nytt miljötillstånd för sin gruva i Kiruna, bland annat för att kunna öka den årliga produktionen av järnmalm.

MÖD betonar att samrådsskyldigheten enligt miljöbalken inte bara handlar om att lämna information, utan också om att få till stånd en dialog med boende och andra som kan bli berörda av gruvans verksamhet.

– Om denna dialog sker först när ansökan har getts in till domstolen finns det en risk att verksamhetsutövaren redan har låst sig vid en viss lösning, säger Ylva Osvald, hovrättslagman, i ett pressmeddelande.

Domstolens avvisningsbeslut påverkar dock inte LKAB:s möjlighet att fortsätta verksamheten med stöd av det gamla tillståndet.

LKAB är besviken på utfallet och betonar att det var en oenig domstol som kom fram till det, en ledamot var skiljaktig.

— Det är oerhört frustrerande att en oenig domstol till sist valde att avslå vår överklagan. Vi kan inte ha en miljöprövning som innebär att prövningens fokus ligger på formalia och processdetaljer, i stället för miljö- och samhällsnytta. Det måste bli tydligare vad som krävs för att göra rätt. Den här gången gäller det ett samråd, där det uppenbarligen råder delade meningar om vad lagen kräver. Men vi måste så klart acceptera domstolens beslut, förutsatt att vi inte väljer att överklaga till högsta instans, säger Niklas Johansson, direktör Kommunikation och klimat, LKAB.

LKAB menar att det inte finns något  finns krav på direktutskick av inbjudan till samråd i miljöbalken.  

—Trots att ingen i Kiruna kan ha missat att vår verksamhet påverkar samhället, att det inte är en fråga som lyfts av medborgare i Kiruna som inte känt att de förstått eller inte lyssnats på, så kokar ju detta ner till att domstolen anser att vi inte gjort vad en otydlig lag kräver för att kalla särskilt berörda till samråd och just innehavare av energibrunnar. Vi har lagt flera år på detta till en kostnad på över 100 miljoner kronor. Att då inte kunna rätta saknar helt proportion. Om en sådan liten tuva kan välta en central del av den svenska klimatomställningen, då är den enda slutsatsen att miljöbalken som den ser ut idag har blivit ett hot mot klimatet och måste ändras, säger Niklas Johansson.