Pajala går från avveckling till utveckling

10 miljoner ton torv och morän kommer att avrymmas i Tapulifyndigheten. Men redan nu har Northland malm i dagen. Foto: Northland
I anrikningsverket kommer den siktade malmen att anrikas till en höggradig koncentration av 69 procent järn. Foto: Northland
Hjullastaren från Caterpillar sätts samman på plats i Kaunisvaara. Olastad väger den 220 ton och är en av 23 tunga fordon som beställts. Foto: Northland

Med en rent fantastisk precision och en närmast ofattbar takt ångar gruvprojektet Kaunisvaara i Northlands regi på. Allt från att blottlägga berget med malm via kross och anrikning, förberedelser för transporter 15 mil på landsväg och sedan på järnväg 22 mil till en ny hamnterminal i Narvik. På rekordtid kommer en investering på dryga 6 miljarder kronor att ge arbete åt många i en avfolkningsbygd och bra avkastning till Northland.

– Vi har redan nu berg och malm i dagen i Tapulifyndigheten. Avrymningen fortsätter i oförminskad fart. Varje dygn går över 1 000 dumperlass i väg med torv, morän och bergmaterial. Totalt kommer all avrymning att omfatta nära 10 miljoner ton torv och morän, säger Niclas Dahlström informationschef på Northland.

Northland har beställt tunga maskiner såsom hjullastare, gruvdumprar, grävare, väghyvlar och schaktmaskiner, totalt 23 stycken till ett sammanlagt värde närmare en halv miljard.

Redan nu finns Atlasriggar av modell D65 på plats för den borrning som skall bryta malm i dagbrottet. Därtill finns en gigantisk hjullastare modell Caterpillar 994 och en likadan är på väg att monteras. Det tar ungefär en vecka att sätta ihop en hjullastare.

Stor byggsats– Sammansättningen av den första hjullastaren skedde här på plats i Kaunisvaara. Bara motorn väger 40 ton och hopbyggd väger den 220 ton. Hjullastaren kommer att lasta dumprarna som kommer transportera malmen till primärkrossen. Dumprarna och övriga tunga fordon liknande de som bland annat används i Bolidens Aitikgruva, säger Niclas Dahlström.

Färdigställandet av de olika delarna fram till anrikningen sker parallellt och kommer att vara klara till produktionsstart i november. Då kommer all malm att komma från Tapulifyndigheten för att därefter via primärkrossen och siktningsverket processas i anrikningsverkets norra processlina.– När vi rampar upp produktionen kommer vi att från 2014 även köra den södra linan med Tapulimalm fram till 2016. När Sahavaarafyndigheten kommer igång körs

Tapulimalmen i den norra och Sahavaara i den södra linjen, fortsätter Niclas Dahlström.

69 procent koncentratFrån primärkrossen, som har en kapacitet på en miljon ton malm per månad, går malmen in i siktningsverket och sedan in i malmladorna där sortering sker efter storlek.

Malmen kommer att, i normalfallet, passera malmladan på högst 24 timmar för att sedan gå vidare in i anrikningsverket.– Järnhalten i koncentratet som lämnar anrikningsverket ligger på 69 procent, vilket anses vara en mycket hög siffra. Därför betraktas malmen som en premiumprodukt som blir attraktiv för producenter av högvärdiga stålprodukter.

TransportdiskussionerDet har varit mycket diskussioner kring Northlands transporter från Kaunisvaara till Svappavaara där omlastning kommer att ske till järnväg. Allt pekar på att det blir landsvägstransporter på befintliga vägar. Byggandet av en genväg som diskuterats kan endast ge en förkortning på 3 mil.– Peabägda Clifton har fått kontraktet på malmtransporterna till Svappavaara. För närvarande pågår försök för att se hur vägen lämpar sig för fordon med en totalvikt på upp till 90 ton. Trafikverket har avgörandet i den frågan.

En lekman kommer inte att se skillnaden mellan de olika typerna av bilar, enligt Niclas Dahlström. Det blir bara fler axlar för att fördela trycket på vägen.– Fördelen med den tyngre varianten på 90 ton är att det blir färre bilar per dygn och det ger vägen möjlighet att vila mellan varje bil som passerar. När produktionen i gruvan är i full gång från årsskiftet 2014-2015 kommer det att vara 60 eller 65 bilar som kommer att köra i skytteltrafik dygnet runt.

Mycket talar för närvarande för att Trafikverket kommer att ge tillstånd för vikter på närmare 90 ton. Omkring 300 chaufförer kommer vid full produktion att sköta transporterna.

Ett av de sista byggnadstillstånden som kom på plats var byggnaden av omlastningen i Pitkäjärvi så den byggnationen är nu i full gång. En arbetsstyrka på 75 man arbetar dygnet runt i Pitkäjärvi med att göra uppläggningsplaner och frakta bort material och vegetation.

Kontraktet med Green Cargo är sedan tidigare klart för malmtransporterna från Svappavaara och Narvik. Och i Narvik pågår bygget av en hamnanläggning.

Sedan kommer Pellivuoma– Det är ett stort pålningsarbete som görs för den nya hamnen med kapacitet för fartyg på upp till 180 000 ton. Totalt investerar vi en miljard i Narvik. Vi har fått ett mycket positivt mottagande i Narvik där man är glada över att ett nytt företag etablerar sig som ger ytterligare arbetstillfällen, säger Niclas Dahlström.

Första lasterna av järnmalmskoncentratet kommer att lämna Kaunisvaara under första kvartalet 2013. Produktionen kommer sedan att rampas upp till full produktion i årsskiftet 2014/2015 då det på årsbasis kommer att brytas 45 miljoner ton berg. Ur det kommer 12 miljoner ton malm som sedan anrikas till 4,5 miljoner ton högvärdigt järnmalmskoncentrat. Då kommer 450 personer att jobba med malmproduktionen och runt 350 med logistikkedjan.– Vi arbetar även fortsatt med att prospektera fyndigheter i närheten av Kaunisvaara gruvområde. Vi sammanställer just nu en lönsamhetsstudie för Pellivoumafyndigheten, belägen cirka 15 kilometer från gruvområdet. Möjligen kommer det att bli den tredje gruvan som processas i Kaunisvaara gruvområde. Skulle den visa sig vara lönsam att bryta så talar mycket för att vi tar den i produktion någon gång i mitten på 2020-talet, säger Niclas Dahlström.

Från avveckling till utvecklingFör Pajala kommun kommer Northland mer eller mindre som en skänk från ovan med alla nya arbetstillfällen.– ­Pajala går från avveckling till utveckling. Gruvan kommer att betyda enormt mycket för kommunen. Vi har en vision att vi skall öka folkmängden med 3 000 personer. Ett jobb i gruvan ger tre nya jobb i kommunen, säger Lena Jatko, Pajalas kommunchef.

Många som bor i Pajala i dag men tvingas pendla till jobb i exempelvis Kiruna kommer att kunna bo kvar och bo hemma. Intresset för jobben i Northlands gruva i Pajala återspeglas i antalet ansökningar som kom när drygt 100 tjänster utlystes nyligen; 4 000 sökte jobben.– Vi jobbar hårt i kommunen för att möta den efterfrågan som redan finns och som kommer, säger Lena Jatko.

BostadsproblemDet stora problemet som vi ännu inte har en lösning på är bostäder. Vi är en liten kommun som varit avflyttningsbygd i 50 till 60 år. Vi får inte ens lån till att bygga de 1 000 lägenheter som skulle behövas.

Redan nu märks förändringarna i Pajala. Servicenäringarna som butiker och bensinstationer har förlängt sitt öppethållande. Från att ha stängt klockan fem på eftermiddagen håller man nu öppet till nio på kvällen och öppnar sex på morgonen.– Vi går en ny framtid till mötes som vi måste göra det bästa möjliga av. Kan vi lösa bostadsfrågan kan de som arbetar i gruvan bli fast boende i Pajala och inte veckopendlare.

Lena Jatko framhåller det goda samarbete som har funnits från början med gruvföretaget Northland. Näringslivsdepartementet genom Länsstyrelsen har också varit effektiva att lösa tillståndsfrågorna. Men vi hade hoppats på ett bättre stöd från statens sida för att lösa bostadsfrågan.

 

Kaunisvaara gruvområde

Fyndigheter Tapuli, Sahavaara och Pellivuoma

Prospektiva resurser: 400 miljoner ton

Järnmalmsreserv: 169 miljoner ton

Järnmalm: magnetit, kiselinnehåll <1,2 procent och aluminium <0,2 procent

 

Tapuli & Sahavaara

Avrymning Tapuli: 10 miljoner ton torv och morän

Brytning i dagbrottet: 45 miljoner ton per år

Malm per år: 12 miljoner ton

Anrikad högvärdigt koncentrat: 4,5 miljoner ton per år

Järnmalmskoncentrat: 69 procent

Antal sysselsatta vid full produktion: 800, 450 i malmproduktion, 350 i logistik

Transport: landsväg 16 mil, järnväg 22 mil

Total investering: 6,5 miljarder kronor

Hamnterminal Narvik fartygskapacitet: 180 000 ton

Underleverantörer: Byggnader samt avrymning Peab, processlina Metso, tunga maskiner PonCat, elleverantör Vattenfall.