Efter åtta intensiva år är forskningsprogrammet Stålkretsloppet avslutat. På punkt efter punkt överträffar resultaten de mål som fanns när programmet startade 2004. Det visar sig dessutom att miljöförbättringar av tillverkningsprocesser eller utveckling av lättare och starkare stålsorter leder till stora positiva effekter både hos råvaruleverantörer och vid användning av produkter tillverkade av moderna stål.
Stålkretsloppet är det första övergripande miljöforskningsprogram som syftar till att stärka stålets kretslopp och ytterligare öka det svenska stålets värde i samhället. Stål har unika egenskaper och kan gång på gång smältas om till nytt stål för tillverkning av nya produkter. Det är ett av världens mest använda konstruktionsmaterial och miljöförbättringar av tillverkningsprocesser eller utveckling av lättare och starkare stål har därför stor betydelse i samhället.
– Stålkretsloppets resultat visar hur man kan stärka stålets cirkulation och beräkna miljövärdet ur ett samhällsperspektiv. Resultaten har fallit väl ut och flera av dem används redan inom industrin. Detta tillsammans med att Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) godkänt slutrapporteringen garanterar att forskningen har genomförts med hög vetenskaplig kvalitet och nyttoeffekt. Kunskapen har sammanställts i ett antal dokument och filmer som ska föra kunskapen vidare till nytta för stålindustrin och en hållbar samhällsutveckling. Resultaten visar att stål har en avgörande roll i arbetet med att forma en bättre framtid, berättar programchefen Göran Andersson.
– Stålkretsloppet stärker den svenska industrins konkurrenskraft genom att medverka till en hållbar utveckling inom stål och miljö. Programmet är internationellt uppmärksammat och ett framgångsrikt exempel på tvärvetenskaplig forskning med miljöförtecken, framhåller Helén Axelsson, energi- och miljödirektör vid Jernkontoret.
– Avancerade stål är verkligen ett signum för den svenska stålindustrin, då de både i tillverkningsprocessen och framförallt i slutprodukterna bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser, minska behovet av råvaror och sänka energianvändningen. På detta sätt hjälper våra stålprodukter till att förverkliga stålindustrins vision 2050 – "Stål formar en bättre framtid" – som bl a handlar om att skapa miljönytta. Tillverkningen ska bli så resurseffektiv att bara samhällsnyttiga produkter lämnar företagen, betonar Bo-Erik Pers, vd för Jernkontoret.
Forskningsprojekten i programmet har skapat nya kunskaper och tekniker om hur man kan öka utbytet av järn och legeringsmetaller, hålla dem kvar i kretsloppet och samtidigt minska både användningen av energi och utsläpp av till exempel koldioxid. För att garantera att process- och produktutvecklingen leder till miljöförbättringar har det ingått i programmet att också utveckla metoder som på ett nytt sätt analyserar och värderar stålets miljöfördelar.
Om man utgår ifrån kostnaderna för energi, legeringsmetaller och utsläppsrätter för koldioxid kan framtagna tillverkningstekniker ges ett potentiellt miljöekonomiskt värde. Stålkretsloppet har visat resultatet av en sådan beräkning där summan avser hela värdekedjan. Sammantaget motsvarar den samhällsekonomiska potentialen nära tre miljarder kronor per år. Till detta ska läggas det minskade behovet av deponering, värdet av utvunna metaller, till exempel vanadin ur slagg som har i sig ett marknadsvärde på närmare en miljard kronor per år.
Stålkretsloppet är ett miljöforskningsprogram som spänner över hela stålets kretslopp. Forskningsprojekten förväntas leda till:
- Resurs- och energisnålare tillverkning av stål.
- Miljösmartare användning av stål i konstruktioner.
- Underlättad användning av stålskrot och restprodukter.
- Miljövärdering av stål och stålkonstruktioner ur ett livscykelperspektiv.
Forskningsprogrammet har finansierats gemensamt av Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning) och gruv-, stål-, verkstads- och återvinningsindustrin, med totalt 230 miljoner kronor. Programmet startade 2004 och avslutades vid utgången av 2012. Slutrapporter och handböcker är nyligen publicerade.
