- Med det geopolitiska läge som råder idag är det viktigt att vi nu säkrar tillgången på kritiska metaller och mineral i Sverige, säger Anette Madsen, ny generaldirektör för SGU som jobbat inom offentlig förvaltning i hela sitt yrkesliv och nu har ”hittat hem”.
Det är en erfaren ”myndighetsperson” som den första februari tillträdde som ny generaldirektör för SGU (Sveriges geologiska undersökning). Anette Madsen har under sitt hittills kvartssekellånga yrkesliv innehaft poster i princip enbart inom svensk offentlig förvaltning.
Under 20 år i regeringskansliet (och fyra olika departement) var hon bland annat med om att bygga upp det nya infrastrukturdepartementet. I drygt fyra år fungerade hon dessutom som så kallad huvudman för SGU, en funktion som handlar om regeringens styrning av statliga myndigheter och som gjorde att hon blev väl bekant med myndighetens många olika uppgifter.
Därefter tillbringade Anette Madsen 4,5 år som kommundirektör i Norrtälje, kommunen där hon är född och uppvuxen, varpå hon sökte och fick tjänsten som generaldirektör för SGU.
Anette Madsen förklarar att denna yrkesinriktning är något av ett kall för henne.
- Ja, jag är väldigt intresserad av samhällspolitiska frågor och känner att jag gärna vill bidra till samhällsutvecklingen. Att arbeta inom offentlig förvaltning har därför fallit sig naturligt för mig.
Utbildningsmässigt har Anette Madsen följt samma spår. Hon är statsvetare kompletterad med en kandidatexamen i offentlig rätt.
Helhetsperspektiv
Det som lockade Anette Madsen att söka jobbet på SGU var myndighetens stora och viktiga uppdrag; ansvaret för att kartlägga Sveriges berg, jord och grundvatten för samhällets behov på kort och lång sikt.
- Jag tycker om det här helhetsperspektivet som handlar om att arbeta för ett robust samhälle med stabila värdekedjor, och med ett ansvarsfullt utnyttjande av våra resurser för kommande generationer, säger hon
- Och kanske står SGU mer i fokus idag än någonsin tidigare i och med det geopolitiska läget där bland annat frågan om tillgång till kritiska metaller är högaktuell. Det är viktigt att vi nu säkrar tillgången på kritiska metaller och mineral i Sverige, framhåller Anette Madsen.
Det finns även fler osäkerhetsfaktorer i vår omvärld just nu som kan påverka arbetet inom SGU.
- Men vi arbetar brett och kommer sannolikt även att utses till beredskapsmyndighet inom kort. Samtidigt sitter vi på en enorm skatt vad gäller såväl mängden geologisk information som tillgången till hög intern kompetens. Därför har vi väldigt goda möjligheter att klara vårt uppdrag även i denna besvärliga tid, menar hon.
Utökad kartläggning
Dock finns vissa håligheter i denna skattsamling. Den nya generaldirektören berättar att många länder av motsvarande storlek som Sverige under senare år producerat mer information om sin grundläggande geologi än vad vi har gjort här.
- Så Sverige ligger lite efter på detta område och vi på SGU är därför väldigt glada över den stora regeringssatsning som gjorts för att möjliggöra för oss att öka tempot i kartläggningen av potentiellt värdefulla områden, säger hon.
Ett område pekades nyligen ut av SGU som riksintresse för värdefulla ämnen och material. Det handlar om ett 961 hektar stort område som sträcker sig in i Ludvika och Smedjebackens kommuner och som har rik förekomst av främst bly, zink och silver. Att ett område pekas ut som riksintresse för värdefulla ämnen eller material innebär att det ska skyddas mot påtaglig skada som försvårar framtida utvinning av fyndigheten.
- Det är mycket värdefullt att vi har möjlighet att peka ut riksintressen för material som är grundläggande för samhällets behov, menar Anette Madsen.
Ja till uranbrytning
Att det råder nya tider inom geopolitiken bekräftas av att kärnkraft med tillhörande uranbrytning åter står på det möjligas agenda. Idag är uranbrytning förbjuden i Sverige men SGU:s ståndpunkt är klar:
- Vi tycker att förbudet mot utvinning står i vägen för en effektiv undersökning av Sveriges berggrund och för ett effektivt nyttjande av våra mineraltillgångar. Dagens lagstiftning riskerar dessutom att snedvrida konkurrensen inom EU och även globalt. Vår ståndpunkt är att förbudet mot uranbrytning bör tas bort, framhåller Anette Madsen.
Hon efterlyser även en annan förändring, nämligen att geologi gör entré som ämne i skolornas läroplaner. I Sverige råder idag en stor brist på geovetare vilket bland annat leder till vissa problem vad gäller SGU:s nyrekrytering. Dessutom har allmänheten en låg kunskapsnivå om detta viktiga ämne.
- Geologi borde absolut finnas med som en självklar del av läroplanen om vi på allvar vill kunna bygga vårt robusta samhälle, fastslår hon.
Svenskarna positiva
Även om geologikunskaperna ofta är låga anser omkring 74 procent av svenskarna att gruvnäringen är viktig för svensk ekonomi. Det visar en undersökning som SGU i december 2024 genomförde i samarbete med undersökningsföretaget Novus.
- Det är positivt att det skett en viss attitydförändring jämfört med tidigare. Kanske beror detta på att människor fått upp ögonen för det svåra geopolitiska läget.
- Men det är ofta så att det finns en högljudd motståndare som hörs mycket. Man kan då få ett intryck av att det finns ett större motstånd mot svensk gruvnäring än vad som faktiskt varit fallet, menar Anette Madsen.
Hon tycker om sitt nya jobb.
- Ja, det är fantastiskt roligt. Inom myndigheten finns en oerhörd kompetens och våra medarbetare är snabbfotade och levererar material av hög kvalitet.
- SGU är verkligen en myndighet i ropet. Jag har jobbat många år ”i staten” och när jag började här kändes det lite grann som att komma hem, säger Anette Madsen.
Anette Madsen
Jobb: generaldirektör för SGU
Tidigare jobb: 20 år inom regeringskansliet (fyra olika departement), kommundirektör i Norrtälje i 4,5 år.
Utbildning: statsvetare, kandidatexamen i offentlig rätt.
Bor: Sollentuna
Fritidsintressen: Familjeliv, vistelse i skog och mark, skärgård och hav. Träning ute och på gym, pyssla med fritidshuset och båten i norra Roslagen
Sveriges geologiska undersökning (SGU)
- myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige
- sorterar under Klimat- och näringsdepartementet
- cirka 330 anställda
- verksamhet i Uppsala (huvudkontor), Lund, Göteborg, Luleå och Malå
