Forskare från Uleåborgs universitet och Geologiska forskningscentralen (GTK) har upptäckt små mängder guld i granarnas barr vid Suurikuusikos gruvområde i Kittilä. Upptäckten är vetenskapligt betydelsefull eftersom guldet visade sig vara omringat av bakterier, vilket kan förändra hur framtidens malmletning bedrivs.
– Bakterier deltar i guldets biomineralisering, det vill säga att lösligt guld kan fällas ut som partiklar, säger Kaisa Lehosmaa, forskare vid Uleåborgs universitet, till Yle.
Forskarna konstaterar att även om mängderna är obetydliga – det går inte att bli rik på att samla barr – visar fyndet att guld som frigörs ur berggrunden via kemiska processer och bakterieaktivitet kan transporteras upp i växterna.
Granar som guldindikatorer
När guldrika mineral bryts ner frigörs joner till marken. Där kan bakterier omvandla guldet så att det blir till små partiklar. Dessa följer med trädens vatten- och näringsupptag och hamnar i barren.
Enligt GTK:s forskningsprofessor Maarit Middleton är det en viktig förklaring till varför biogeokemiska metoder, där man studerar växters innehåll för att leta efter malmtillgångar, har använts i över 150 år.
– Det här är ett vetenskapligt bevis på varför metoden fungerar. Tidigare har man inte vetat att det faktiskt kan finnas guldpartiklar i barren, säger Middleton.
I praktiken innebär det att provtagning av barr eller andra växtdelar kan användas för att spåra malmer i marken – en metod som är betydligt mer skonsam för miljön än omfattande borrningar och provgrävningar.
Mot mer miljövänlig prospektering
Att utveckla metoder för att hitta malmer med lägre miljöpåverkan är ett växande forskningsområde, inte minst med tanke på den ökade efterfrågan på metaller till batterier, elektronik och energiomställning.
– I dag fäster man mycket större vikt vid vilken miljöpåverkan prospektering har. Att ta växtprover har en minimal påverkan, säger Middleton.
Lehosmaa menar att bakteriernas roll kan bli avgörande i framtiden: om vissa arter kan identifieras som indikatorer för guld i marken, kan prospektering göras både mer kostnadseffektiv och miljövänlig.
Metoden kan dessutom utvecklas för att hitta andra värdefulla metaller. Middleton nämner platinametaller som platina och palladium som möjliga exempel.
– Det kan mycket väl vara så att även dessa metaller samlas i växternas blad eller barr. Om bakterier bidrar till att koncentrera dem är ännu en öppen fråga, säger hon.
Möjliga tillämpningar i miljöarbetet
Fyndet öppnar också för tillämpningar utanför gruvsektorn. Växter och deras mikrobpartners kan spela en roll i att rena miljön från tungmetaller.
– Till exempel kan mikrobkomplex hos vattenlevande mossor fälla ut järn ur vatten och lagra det i vävnaderna, säger Lehosmaa.
Både barrträd som gran och björk samt växter som ljungväxter, en och skvattram bedöms kunna användas i prospektering. Att just granar stod i centrum för studien i Kittilä beror på deras vanlighet i regionen och att de finns spridda över hela norra Europa.
Forskningen är ännu i ett tidigt skede, men forskarna menar att kombinationen av molekylärbiologiska metoder och traditionell geologi kan öppna nya vägar för att både leta efter metaller och hantera miljöutmaningar.
Källa: Yle / Oulun yliopisto / GTK
