En ny studie inom det strategiska innovationsprogrammet PiiA har tittat på hur svensk gruvindustri kan kapa effekttoppar och snabba på elektrifieringen och omställningen genom ”smartare styrning av energi, fordon och processer”. Medverkat i studien har ABB, Boliden, Epiroc och Volvo CE gjort.
Stefan Thorburn, Senior Principal Scientist på ABB, säger i ett pressmeddelande:
– Det här är en av de bästa miljöerna globalt för att testa framtidens lösningar. Vi har redan mycket data, hög automatiseringsgrad och kan snabbt utvärdera nya arbetssätt. I många andra gruvor runt om i världen finns inte samma typ av samlat styrsystem, och då saknar man också full insyn i vad som händer i produktionen. Utan den överblicken blir det betydligt svårare att arbeta med flexibilitetslösningar.
Kort om studien:
- Diesel står idag för omkring 40 procent av gruvornas totala energianvändning.
- Effektbehovet kan öka med upp till 50 % vid elektrifiering. Genom smart styrning kan gruvor undvika dyra nätinvesteringar och jämna ut lasten över dygnet.
- Integration av fordon, processer och energimarknad beskrivs som ”avgörande”. När laddningsbehov och materialflöden planeras tillsammans skapas en betydligt stabilare effektkurva.
- Flexibel drift ger både kostnads- och klimatnytta. Exempel är att flytta laddning i tid, utnyttja perioder med lägre elpris samt använda buffring som ett slags energilager.
I förstudien GruvFlex har de medverkande bolagen samlat sina perspektiv för att hitta smartare och mer hållbara sätt att elektrifiera framtidens gruvor.
GruvFlex kartlägger hur laddning av fordon och driften av processer kan planeras tillsammans för att ge en jämnare effektkurva.
– Allt vi gör i gruvan syns i effektuttaget. Kan vi förutse laddbehov och styra processer rätt slipper vi överdimensionera hela elinfrastrukturen, säger Stefan.
Målet är att koppla ihop tre delar av gruvans energisystem som historiskt har hanterats separat:
- Hur fordonen körs och när de behöver laddas
- Hur materialet rör sig genom gruvan – från sprängning till malning
- Hur mycket el som finns tillgänglig och hur elpriserna skiftar över dygnet
Stefan Thorburn menar att svensk gruvindustri är världsledande inom automation och digitalisering.
– Det här är en av de bästa miljöerna globalt för att testa framtidens lösningar. Vi har redan mycket data, hög automatiseringsgrad och kan snabbt utvärdera nya arbetssätt.
Enligt honom ligger Sveriges styrka i de ”centrala styrsystemen” som är viktiga för en effektiv elektrifiering av gruvorna.
– I många andra gruvor runt om i världen finns inte samma typ av samlat styrsystem, och då saknar man också full insyn i vad som händer i produktionen, säger Stefan. Utan den överblicken blir det betydligt svårare att arbeta med flexibilitetslösningar.
GruvFlex pågår till maj och nu väntar platsbesök, kartläggning och samlad analys. Resultatet blir ett förslag till ett större projekt, där fler processer och även kopplingen till energimarknaden kan ingå.
– Det här är i grunden ett systemprojekt Får vi helhetsbilden, kan vi elektrifiera snabbare, billigare och med lägre klimatavtryck.
– Elektrifieringen ger ett helt nytt perspektiv på gruvdrift och hur företagen kan samspela inom ramarna för elmarknaden, säger Malin Rosqvist, programchef på PiiA.
