Sedan första juli i år ska alla lastbärande stålkomponenter inom byggindustrin vara CE-märkta enligt EU:s nya byggproduktförordning. – Det blir ett stålbad för både stora och små stålbyggare. Men i slutändan kommer det att leda till säkrare produkter med högre kvalitet, säger Björn Åstedt på Stålbyggnadsinstitutet. En huvudtanke med Europeiska Unionen är att undanröja hinder för varor och tjänster. Och nu har turen kommit till stålbyggnadsindustrin. Sedan 1 juli gäller en ny branschstandard för alla lastbärande stålkomponenter. Det handlar om CE-märkning och mer specifikt om SS-EN 1090-1 för stålbyggnadsindustrin. Standarden gäller inom EU, samt Island, Lichtenstein, Norge, Schweiz och Turkiet . I byggproduktförordningen anges minimikrav och riktlinjer för bland annat hälsa, miljö, säkerhet och andra väsentliga egenskaper. Vidare ställs det genom standarden SS-EN 1090-1 krav på utbildning och licensiering av svetsare, och att det finns en svetsansvarig med gedigen utbildning tillgänglig i företaget. Företaget ska också ha ett internt kontrollsystem. – Det ska alltid gå att spåra materialet bakåt för att se dess ursprung ända från stålverket. Sedan ska det tydligt framgå vad man gjort med materialet, exempelvis olika svetsmoment, säger Björn Åstedt, teknik- och projektansvarig civilingenjör på Stålbyggnadsinstitutet. Brett upplagd informationskampanj Stålbyggnadsinstitutet har informerat om den nya byggproduktförordningen genom broschyrer, böcker, seminarier och kurser sedan år 2009.
Idag är cirka 280 av Sveriges stålbyggnadsföretag certifierade enligt den nya CE-standarden. Det innebär att företagen har ett egenkontrollsystem på plats och att deras alla deras produkter märks efter SS-EN 1090-standarden. I Sverige finns fyra företag som utför certifiering av stålbyggnadsföretag, men det finns även flera Europeiska företag som utför certifiering och är verksamma i Sverige. Björn menar att de stora stålbyggnadsföretagen ligger väl framme med egenkontrollsystem. – Värre är det med mindre företag med fem sex anställda. Det är svårt att både driva verksamheten och avsätta pengar och personresurser till att få ett kvalitets- och kontrollsystem att fungera. Därför kommer vi nog att få se en hel del omstrukturering i branschen, säger Björn Åstedt. Ska informera inköpare Med början i oktober kommer Stålbyggnadsinstitutets också att börja informera inköpare om EU:s nya produktförordning. Björn Åstedt tror att de flesta större bygg- och entreprenörsföretag redan är välinformerade om de nya reglerna och standarderna. Och de har sedan tidigare fungerande inköpskedjor. Däremot kan det vara svårt vid mindre byggprojekt att hålla koll på vad som gäller. – Ta en ombyggnad av skola till exempel. Där kan stål ingå som en liten del av bygget, och det är inte säkert att en mindre entreprenör har den kunskap som krävs för inköp av stålprodukter. Men oavsett storlek är det viktigt att följa lagen. CE-märkning (faktaruta) Den 1 juli infördes krav på CE-märkning inom stålbyggnadsindustrin. Mer specifikt handlar det om byggproduktförordningen och standarden SS-EN 1090-1. I byggproduktförordningen anges minimikrav och riktlinjer för bland annat hälsa, miljö, säkerhet och andra väsentliga egenskaper . Där finns också krav på utbildning och att företaget ska ha ett egenkontrollsystem för att garantera produkternas kvalité och säkerhet.
En huvudtanke med Europeiska Unionen är att undanröja hinder för varor och tjänster. Och nu har turen kommit till stålbyggnadsindustrin. Sedan 1 juli gäller en ny branschstandard för alla lastbärande stålkomponenter. Det handlar om CE-märkning och mer specifikt om SS-EN 1090-1 för stålbyggnadsindustrin. Standarden gäller inom EU, samt Island, Lichtenstein, Norge, Schweiz och Turkiet . I byggproduktförordningen anges minimikrav och riktlinjer för bland annat hälsa, miljö, säkerhet och andra väsentliga egenskaper. Vidare ställs det genom standarden SS-EN 1090-1 krav på utbildning och licensiering av svetsare, och att det finns en svetsansvarig med gedigen utbildning tillgänglig i företaget. Företaget ska också ha ett internt kontrollsystem. – Det ska alltid gå att spåra materialet bakåt för att se dess ursprung ända från stålverket. Sedan ska det tydligt framgå vad man gjort med materialet, exempelvis olika svetsmoment, säger Björn Åstedt, teknik- och projektansvarig civilingenjör på Stålbyggnadsinstitutet. Brett upplagd informationskampanj Stålbyggnadsinstitutet har informerat om den nya byggproduktförordningen genom broschyrer, böcker, seminarier och kurser sedan år 2009.
Idag är cirka 280 av Sveriges stålbyggnadsföretag certifierade enligt den nya CE-standarden. Det innebär att företagen har ett egenkontrollsystem på plats och att deras alla deras produkter märks efter SS-EN 1090-standarden. I Sverige finns fyra företag som utför certifiering av stålbyggnadsföretag, men det finns även flera Europeiska företag som utför certifiering och är verksamma i Sverige. Björn menar att de stora stålbyggnadsföretagen ligger väl framme med egenkontrollsystem. – Värre är det med mindre företag med fem sex anställda. Det är svårt att både driva verksamheten och avsätta pengar och personresurser till att få ett kvalitets- och kontrollsystem att fungera. Därför kommer vi nog att få se en hel del omstrukturering i branschen, säger Björn Åstedt. Ska informera inköpare Med början i oktober kommer Stålbyggnadsinstitutets också att börja informera inköpare om EU:s nya produktförordning. Björn Åstedt tror att de flesta större bygg- och entreprenörsföretag redan är välinformerade om de nya reglerna och standarderna. Och de har sedan tidigare fungerande inköpskedjor. Däremot kan det vara svårt vid mindre byggprojekt att hålla koll på vad som gäller. – Ta en ombyggnad av skola till exempel. Där kan stål ingå som en liten del av bygget, och det är inte säkert att en mindre entreprenör har den kunskap som krävs för inköp av stålprodukter. Men oavsett storlek är det viktigt att följa lagen. CE-märkning (faktaruta) Den 1 juli infördes krav på CE-märkning inom stålbyggnadsindustrin. Mer specifikt handlar det om byggproduktförordningen och standarden SS-EN 1090-1. I byggproduktförordningen anges minimikrav och riktlinjer för bland annat hälsa, miljö, säkerhet och andra väsentliga egenskaper . Där finns också krav på utbildning och att företaget ska ha ett egenkontrollsystem för att garantera produkternas kvalité och säkerhet.
