Litium har länge varit en av de högst värderade metallerna på marknaden och intresset visar inga tecken på att svalna.
Då litium är huvudkomponenten i laddningsbara batterier, som efterfrågas i alltifrån mobiltelefoner till elbilar och anläggningar för förnybar energi, är haussen knappast ett snabbt övergående fenomen. Men det finns två andra metaller som faktiskt spelar en större roll i de växande energilagringsteknikerna.
Det handlar för det första om grafit, som fungerar som anod, alltså den negativt laddade sidan av batteriet. Anledningen är att grafit består av kol i extremt ren form, vilket krävs för att det ska kunna stoppas i batterier. Nästa steg i utvecklingen av koltekniker är det omsusade materialet grafen, ett supertunt material med bättre elektrisk ledningsförmåga än grafit och som också ger snabbare uppladdningstider. Problemet är bara att tillverkningsprocessen är mer komplicerad än den för grafit. Vilket inte betyder litet då tillverkningen av grafit redan den är mycket kapitalintensiv och resurskrävande - upptill 70 procent av råvaran för att framställa materialet blir avfall.
Ändå förutspås efterfrågan på grafit i energilagringstillämpningar växa explosionsartat de närmaste åren. Marknadsanalytikern Benchmark Mineral Intelligence förväntar sig en ökning på upptill 200 procent fram till 2020.
Den andra ”doldismetallen” finns i batteriets katod och i vissa batterier utgör den upp till 60 procent av hela batteriinnehållet. Det handlar om kobolt, efterfrågat i batteritillämpningar på grund av sin höga energitäthet. Analytiker räknar med att efterfrågan kommer att fortsätta växa ifrån tillgången fram till 2020 och troligen även åren därefter, drivet av en växande litiumbatterimarknad.
Källa: Energy & Capital
