Luleå Tekniska Universitet (LTU) har fått en ny drönare som bland annat kan upptäcka sprickor i dagbrott och förhoppningsvis bidra till att lösa mysteriet med hur malmkroppar bildas.
– Drönaren används i både forskning och utbildning och kan bland annat hjälpa oss att kartlägga den svenska berggrunden för att förstå hur berget och våra malmer har bildats, säger Joel Andersson, doktorand i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.
Drönaren, som är finansierad av Bolidens stiftelse och LKAB:s stiftelse för främjande av forskning och utbildning och som fått namnet Hugin (Highly Useful GeoInformation), kan på lite mer än en halvtimme scanna av en yta motsvarande 75 fotbollsplaner. Hugin är utrustad med en magnetometer, ett vetenskapligt instrument som mäter de magnetiska egenskaperna i berggrunden.
– Under flygningen fotograferar vi markytan med överlappande bilder, så kallad stereofotografering, vilket gör att vi kan bygga en terrängmodell i hög upplösning. I terrängmodellen kan vi sedan mäta egenskaper, göra volymberäkningar och se strukturriktningar i berggrunden – saker som kan vara avgörande för att förstå de tektoniska processer som påverkat just den berggrunden, säger Joel Andersson.
Drönaren skulle kunna användas till att få fram mer information om Pärvieförkastningen, en över 16 mil lång ”spricka” i jordskorpan i trakterna kring Kiruna och Kebnekaise, som bildades när inlandsisen smälte för flera tusen år sedan.
– Man tror att jordbävningarna längs Pärvieförkastningen kan ha varit väldigt kraftiga. Nu vill forskare på Luleå tekniska universitet ta reda på om det var två miljarder år gamla strukturer i berggrunden som reaktiverades eller om strukturerna längs Pärvieförkastningen nybildades. Som en del i det arbetet hoppas vi att drönaren kan hjälpa oss att ta reda på mer, säger Tobias Bauer, forskare i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.
