Under senaste stora gruvmässan, FinnMateria, som arrangerades i Jyväskylä, kom det fram i samband med konferensdiskussioner, att en mängd så kallade ”global players” intresserar sig mer än någonsin tidigare för finländska metaller. Efterfrågan är stor på basmetaller som växande länder som Kina och Indien behöver när de bygger upp sina samhällen.
Investerare från tiotals länder vill bygga nya gruvor för omkring fyra miljarder euro de närmaste åren. Det skulle i bästa fall betyda över 5 000 nya arbetsplatser. Redan nu finns det över 50 gruvor i Finland. Utöver dem kommer 15 gruvprojekt att förverkligas inom de närmaste åren.
Dessutom håller över 40 företag, däribland även svenska, på att undersöka möjligheterna att etablera sig inom den finländska gruvindustrin.
Främst är det malmer i Östra Finland och Lappland som är intressanta. Brytning av malmer som tidigare inte ansågs tillräckligt vinstgivande har numera blivit det genom nya innovationer inom elektronik och teknologisk utveckling.
Den nyligen olycksdrabbade nickel- och urangruvan i Talvivaara har dock riktat strålkastarljuset på gruvbrytningens vanskligare sidor. Talvivaara är en dagbrottsgruva i Sotkamo kommun i Kajanaland i östra Finland, drygt 30 km väg från kommunens centralort Sotkamo. Den årliga produktionskapaciteten är över 10 miljoner ton malm.
En metallförädlingsfabrik vid Talvivaaragruvan fick i slutet av november tillstånd att inleda sin verksamhet igen efter en paus på drygt två veckor. Stora mängder giftigt avloppsvatten från gruvan läckte ut i omgivande vattendrag i början av november. Allmänhetens och miljögruppernas kritik mot gruvbolaget var stundtals mycket häftig.
Rättvis fördelning av naturresurserna
Finlands utvecklingsminister Heidi Hautala talade nyligen vid en internationell konferens i Dipoli i Esbo. Hennes tal handlade föga oväntat om ansvarsfullhet inom gruvindustrin. Konferensen, som arrangerades av Östra Finlands universitet, Finlands akademi och arbets- och näringsministeriet, behandlade särskilt fattiga länders utsikter under det pågående uppsvinget inom gruvindustrin.
I sitt inlägg framhöll minister Hautala behovet av öppenhet, igenomskinlighet och ansvarsfullhet under processens gång. Hon betonade också att nyttan av naturresurserna ska delas rättvist.
– Också i ett utvecklat och välorganiserat land som Finland har det avslöjats grava brister som lett till omfattande och mycket allvarliga miljöproblem, sade Hautala.
Under konferensen lanserades en så kallad verktygslåda för gruvbranschen inom ramarna för utrikesministeriets så kallade Initiativ för ett vidare Europa, Environmental Security, Mining and Good Governance within Wider Europe Initiative. Tillsammans har det finländska konsultföretaget Gaia, den icke-statliga organisationen Zoï Environment Network och kirgiziska experter sammanställt ett infopaket med råd om hur man uppskattar miljö- och samhällskonsekvenser och på så vis förebygger konflikter.
Finland stödjer initiativet för öppenhet inom gruvindustrin (Extractive Industries Transparency Initiative, EITI) vars mål är att säkerställa att intäkterna från gruvindustrin ger staterna skatteintäkter.
”Det gör det möjligt för fattiga stater att komma ifrån biståndsberoendet. Uppsvinget inom gruvindustrin skapar helt nya förutsättningar till utveckling, men innebär också stora risker. Ju mera ansvarsfullhet och ju öppnare förvaltning, desto större sannolikhet att också de fattigaste drar nytta av naturresurserna”, sade Hautala.
