Ny kartläggning av morän och sediment i östra Svealand

Kartan visar blyförekomster i nordöstra Svealand. Karta: SGU

SGU publicerar en ny rapport med tolkning av morän och sedimentgeokemi från östra Svealand. Området är känt för mineral- och malmförekomster, historiska gruvor som Dannemora och bruksorter som Forsmark och Österbybruk.

Rapporten ger en detaljerad bild av geokemin i östra Svealand, baserat på undersökningar som SGU tidigare har genomfört i delar av östra Svealand. Området omfattar 7 220 kvadratkilometer och berör följande kommuner: Avesta, Hofors, Sandviken, Gävle, Heby, Älvkarleby, Tierp, Östhammar, Norrtälje och Österåker.

Undersökningsområdet hör till norra delen av Bergslagens malmprovins. Metallmineraliseringarna i området innehåller mest järnoxider samt sulfider av koppar, zink och bly. Den kanske mest kända gruvan är den i Dannemora som var aktiv från 1500-talet fram till 1992 med omstart 2012 till 2015.

De mest kända bruksorterna är Forsmark, Lövstabruk och Österbybruk.

Kartläggningen har gjorts på regional nivå med en provtäthet på ett prov per sex till sju kvadratkilometer. Markgeokemin presenteras i form av kartor och statistik, med syftet att visa enskilda ämnens regionala frekvens och fördelning.

Inom arbetet har 1021 moränprover och 110 sedimentprover analyserats för över 50 grundämnen och pH.

Den samlade bilden av områdets geokemi speglar väl den lokala berggrunden med olika typer av granitoider, vulkaniter och sedimentära bergarter. I nordöst har kalkstenar som av inlandsisen transporterats från Bottniska viken lett till ovanligt höga kalciumhalter och högt pH i moränen. Området är rikt på järn och sulfidmineraliseringar, vilket kan spåras i den överliggande moränen.

Kartläggningen visar framförallt den naturliga förekomsten av elementen i morän och sediment med avseende på det geologiska ursprunget. Förhöjda metallhalter har ofta sitt ursprung i malmrik berggrund. Men på grund av det stora antalet historiska gruvor kan man inte utesluta att viss påverkan från gammal gruvbrytning i vissa områden.

Markgeokemisk data används bland annat inom mineralprospektering.