Europa står inför en växande utmaning: bristen på kritiska metaller som behövs i allt från vindkraftverk och elbilar till elektronik och försvarsteknologi. En stor del av dessa metaller, särskilt sällsynta jordartsmetaller, kontrolleras av Kina. I ett läge med krig i Ukraina, växande geopolitiska spänningar och hot om handelskonflikter med USA vill EU minska beroendet av importerade råvaror.
En ny lösning kan komma från Finland. I Jyväskylä pågår planeringen av en återvinningsanläggning som ska kunna utvinna guld, koppar, palladium och sällsynta jordartsmetaller ur elektronikavfall, framför allt från kretskort i datorer, mobiltelefoner och elmotorer.
Teknologin har utvecklats vid Jyväskylä universitet i samarbete med det kommunala energibolaget Alva under mer än 15 år. Nu ska den föras över i industriell skala genom det nybildade bolaget Zero Mine. Investeringen beräknas till mellan 40 och 50 miljoner euro, motsvarande cirka 460–575 miljoner svenska kronor.
– Eftersom sällsynta jordartsmetaller är avgörande för förnybar energi och elektrifieringen av transportsektorn öppnar situationen också nya möjligheter, säger Ari Väisänen, professor i analytisk kemi och cirkulär ekonomi vid Jyväskylä universitet, till finska Yle.
Tekniken: metallerna löses ut med syror
Forskningen började som ett försök att utvinna metaller ur aska från värmeverk, men där blev processen inte ekonomiskt hållbar. När tekniken prövades på elektronikskrot visade den sig fungera betydligt bättre.
Metallerna löses upp med syror och kan sedan separeras för återanvändning i industrin. Processen är patentskyddad och kontrolleras av Alva, som tillsammans med gruv- och återvinningsbolaget Tapojärvi samt producentansvarsföretaget Elker är delägare i Zero Mine.
Målet är att den planerade anläggningen i Jyväskylä ska kunna hantera omkring tre ton kretskort per dygn, vilket motsvarar cirka tusen ton per år. Själva demonteringen av elektroniken – att plocka ur kretskorten – ska göras av underleverantörer, medan Zero Mines anläggning fokuserar på den kemiska utvinningen.
Enligt Väisänen kan metoden inte bara bidra till EU:s självförsörjning utan också minska miljöpåverkan från traditionell gruvdrift. – Med den här teknologin kan vi återvinna resurser som redan finns i omlopp i samhället, säger han.
Finansiering och tidsplan
Projektet är ännu i planeringsstadiet. För att kunna byggas krävs både miljötillstånd och kemikalielicens. Enligt Zero Mines tillförordnade vd, Risto Ryymin från Alva, väntas beslut om kemikalielicensen komma under 2026. Därefter ska miljöprövningen avslutas innan bygget kan påbörjas.
Den preliminära målsättningen är att testdrift ska kunna inledas redan nästa år, medan full kommersiell drift kan vara möjlig kring 2030. Under de första åren kommer fokus ligga på att optimera processen i en förkommersiell fas.
– Cirkulär ekonomi är ett område där vi ser växande efterfrågan. Vi tror att den här tekniken kan locka finansiärer, säger Ryymin.
EU:s nya lagstiftning om kritiska råvaror, som slår fast att minst 25 procent av industrins behov ska täckas av återvinning till 2030, väntas öka intresset för projekt som Zero Mine.
En ny exportmöjlighet för Finland?
Enligt Jarkko Vesa, konsult inom kritiska material och medförfattare till Finlands nationella strategi för batterier, kan Jyväskyläs teknik också bli en exportmöjlighet.
– Metoden kan användas för att ta tillvara guld och andra ädelmetaller. Om vi dessutom kan raffinera metallerna här i Finland kan vi behålla en större del av värdekedjan i landet, säger han.
Han varnar dock för att tiden är knapp. Om en ny handelskonflikt bryter ut kan konkurrensen om kritiska metaller snabbt hårdna. – Situationen kan förvärras på bara några veckor. Då kommer alla att försöka köpa upp metaller och produkter samtidigt, säger Vesa.
Samtidigt ser han återvinning som ett sätt att minska klimatpåverkan från gruvdrift. Den nya tekniken kan enligt honom bli en del av ett framtida ekosystem av återvinningslösningar med betydligt lägre koldioxidavtryck än traditionell brytning.
Källor: Yle, Jyväskylä universitet, Alva
