Smältande isar gör det allt lättare att komma åt Grönlands omfattande naturresurser. Under marken och isen finns tillgångar som enligt experter är värda tusentals miljarder euro. Samtidigt står Grönland inför ett grundläggande vägval – hur resurserna ska användas utan att hota miljö, kultur och samhällsstruktur.
– Det handlar om många miljarder euro i olja, sällsynta jordartsmetaller, guld, rubiner, grafit och litium, säger Pelle Tejsner, socialantropolog vid Grönlands universitet, till Svenska Yle.
Utöver mineraler och fossila tillgångar sitter Grönland dessutom på världens största reserver av färskvatten i form av inlandsis. En amerikansk tankesmedja har nyligen uppskattat det samlade värdet av Grönlands naturresurser till omkring 5 000 miljarder dollar.
I teorin ger detta Grönland möjlighet att bli ekonomiskt självförsörjande och på sikt minska beroendet av Danmark. I praktiken är vägen dit både lång och komplicerad.
Dyr och logistiskt svår gruvdrift
– Vill man starta en ny gruva måste man ofta börja med att bygga en hamn och därefter en väg till gruvan. Bara det kan ta många år, eftersom arbetet ofta avbryts i upp till sex månader om året på grund av is och väderförhållanden, säger Tejsner.
Is och klimatförhållanden påverkar även driften när en gruva väl är i gång. För att vara en pålitlig aktör på världsmarknaden krävs ett jämnt flöde av leveranser.
– Man vill kunna sälja sina produkter året om. För att bli en stor och pålitlig spelare måste man ha ett stabilt flöde av varor ut och pengar in, säger Tejsner till Svenska Yle.
Enligt honom krävs stora investeringar och ofta mer än tio års arbete innan en gruva börjar generera lönsamhet.
Naturen som identitet och livsgrund
Parallellt med de ekonomiska kalkylerna finns en minst lika viktig faktor – människorna och kulturen. Grönland är ett samhälle där inuitisk kultur och traditionell kunskap fortfarande har en stark ställning.
– Naturen är inte bara en resurs, utan grunden för hela regionens identitet. Här finns en djupt rotad tanke om att man ska lämna naturen i samma tillstånd som man fann den, säger Tejsner.
Detta gör att gruvdrift och storskalig exploatering ofta väcker starka känslor. För många grönlänningar vägs löften om arbetstillfällen och ekonomisk utveckling mot risken för miljöförstöring, föroreningar och långsiktiga skador på jakt- och fiskemiljöer.
Minnet av utländsk exploatering under kolonialtiden lever också kvar och påverkar debatten. Många är oroliga för att utländska bolag ska ta vinsterna medan lokalsamhällena får bära miljökonsekvenserna.
”Vi är inte till salu”, har varit ett återkommande budskap på protestskyltar vid demonstrationer mot gruvprojekt.
Krav på lokala nyttor och kontroll
För att minska risken för att historien upprepar sig har Grönland infört krav på så kallade benefit agreements. Dessa innebär att gruvbolag måste anställa lokal arbetskraft och bidra ekonomiskt till lokalsamhället.
Samtidigt satsas det på att bygga upp egen kompetens. I stället för att enbart förlita sig på utländska bolag och experter utbildas nu grönländska geologer och andra specialister.
– I stället för att ta in hela paketet från utlandet tar man in kunskap i form av föreläsare, professorer och lärare, säger Tejsner till Svenska Yles reporter.
Målet är att på sikt kunna behålla en större del av värdeskapandet i Grönland. Samtidigt är arbetsmarknaden begränsad. Med knappt 60 000 invånare räcker arbetskraften inte till för riktigt stora projekt.
Import av arbetskraft och expertis är därför ofta nödvändig, vilket i sin tur väcker frågor om kontroll, inflytande och kulturell balans. Ett större gruvprojekt stoppades nyligen, bland annat eftersom det skulle ha inneburit att omkring 2 000 kinesiska gruvarbetare flyttat till området.
– Det är inte hållbart i ett så litet samhälle, enligt bedömningar som gjordes i samband med projektet.
Trump, USA och intresset för Grönland
Frågan om Grönlands naturresurser har också fått geopolitisk uppmärksamhet. USA:s president Donald Trump har upprepade gånger väckt uppmärksamhet genom uttalanden om att Grönland borde tillhöra USA.
Enligt analyser i bland annat Dagens Nyheter hade USA kunnat stärka sin militära närvaro genom förhandlingar, eftersom det redan finns en amerikansk militärbas på Grönland.
– Just nu finns det bara ett amerikanskt gruvprojekt på Grönland. Om det är så viktigt för dem, varför har de inte gjort affärer med oss i större utsträckning, säger Tejsner.
Han tillägger:
– Dörren står öppen för affärer. Om man är intresserad av etablerade regler och sätt att göra affärer.
Vägval för Grönlands framtid
Naturresurserna kan på sikt bli nyckeln till ekonomiskt oberoende från Danmark. Men utvecklingen kräver långsiktighet, stora investeringar och politiska beslut som balanserar ekonomi mot miljö och kultur.
För Grönland handlar det därför inte bara om pengar.
Det handlar om vilken typ av samhälle man vill vara – och hur man kan utnyttja sina tillgångar utan att förlora kontrollen över sin framtid.
Källa: Svenska Yle
