Hybrit-konsortiet har fått ett förlängt tillfälligt bygglov för sin pilotanläggning för lagring av vätgas i Luleå. Beslutet innebär att anläggningen kan fortsätta användas fram till 2031 och därmed stödja utvecklingen av fossilfri järn- och stålproduktion i regionen.
Hybrit – ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall – driver ett pilotprojekt där vätgas används i stället för kol i processen för att framställa järn. Lagringsanläggningen, som togs i drift 2022, ska göra det möjligt att producera vätgas när elpriset är lågt och använda den senare i produktionen.
Anläggningen består av en underjordisk bergkammare med ett lagringsutrymme på omkring 100 kubikmeter. Den kan lagra vätgas motsvarande cirka 100 megawattimmar el, komprimerad till upp till 250 bar. Vätgasen produceras med elektrolysörer på 4,5 megawatt och används i ett närliggande pilotverk för direktreducerat järn.
Ska sänka kostnaderna
Enligt Hybrit kan lagring av vätgas minska de rörliga produktionskostnaderna med mellan 25 procent och 40 procent. Tekniken gör det möjligt att anpassa produktionen efter elpriserna, vilket anses viktigt i ett system med varierande elproduktion.
– Hybrits tester i pilotanläggningen i Luleå visar att tekniken är redo för industrialisering och kan bidra till att sänka kostnaderna för vätgasproduktion, säger Gunilla Hyllander, vd för Hybrit Development, i ett uttalande.
– Vi vill fortsätta bygga kunskap och erfarenhet för vidare utveckling av storskaliga kommersiella lagringsanläggningar – nästa steg är att fortsätta utveckla integrationen med både direktreduktionsprocessen och energisystemet genom ytterligare tester.
Pilotanläggningen har drivits i perioder om tre till sex veckor sedan 2022 och har fram till slutet av förra året varit i drift i omkring 5 700 timmar.
Vätgas i stålproduktionen
Stålindustrin står globalt för cirka 7–8 procent av koldioxidutsläppen. Traditionellt framställs järn genom att reducera järnmalm med kol i masugnar, en process som ger stora utsläpp. Med vätgas kan syret i malmen i stället avlägsnas och bilda vattenånga, vilket minskar utsläppen.
Hybrids pilotanläggning för direktreducerat järn i Luleå har producerat mer än 5 000 ton vätgasbaserat stål, enligt uppgifter från Vattenfall. Stål från anläggningen har köpts av bland andra Volvo och gruvutrustningsföretaget Epiroc. Även Amazon Web Services har tecknat avtal om att använda stål från projektet i ett datacenter i Sverige.
Samtidigt är kostnaderna för vätgasproduktion fortsatt höga i Europa. Priser över 5 euro per kilo innebär att stål producerat med vätgas riskerar att bli betydligt dyrare än konventionellt stål. Flera stålproducenter planerar därför att inledningsvis använda naturgas i sina direktreduktionsanläggningar för att minska utsläppen utan att kostnaderna ökar lika kraftigt.
Fortsatt testverksamhet
Det förlängda tillståndet innebär att Hybrit kan fortsätta testa lagringstekniken i Luleå under flera år framöver. Målet är att samla erfarenheter inför eventuella storskaliga anläggningar.
Projektet ses som ett av flera försök att förändra stålindustrins produktionsmetoder. Samtidigt återstår tekniska, ekonomiska och energirelaterade utmaningar innan tekniken kan få bred användning.
Källa: Hybrit, projektuppgifter och branschinformation.
Fakta:
Direktreduktion med vätgas innebär att järnmalm reduceras utan kol. Tekniken kräver stora mängder el och vätgas, vilket gör energikostnader och infrastruktur avgörande för lönsamheten.
