Sverige har skickat en rapport till Unesco om hur världsarvet Laponia förvaltas, efter världsarvskommitténs beslut vid kommitténs senaste möte i Paris 2025. Det skriver Riksantikvarieämbetet (RAÄ), som är en statlig myndighet som lyder under Kulturdepartementet, i ett pressmeddelande.
Bakgrunden är att Unesco har placerat Laponia under ”reaktiv övervakning” sedan regeringen beviljat en bearbetningskoncession vid Kallak/Gállok.
Unesco har uttryckt stor oro för att gruvverksamhet i Kallak/Gállok kommer att påverka renarnas flyttleder och betesområden utanför världsarvet där renarna rör sig mellan sommar- och vinterbete.
Enligt RAÄ är en central punkt i världsarvskommitténs beslut att inga ytterligare beslut ska fattas som möjliggör gruvutvinning.
Rapporten klargör att den beviljade koncessionen ger rätt att utvinna mineraler och utgör inte ett tillstånd att starta verksamheten. För att en gruva ska kunna etableras krävs ett miljötillstånd enligt miljöbalken. Någon sådan ansökan har ännu inte lämnats in och ”därmed finns det ingen pågående process om ett eventuellt beslut om miljötillstånd att kommentera”.
Myndigheterna Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket arbetar nu gemensamt med att analysera Unesco:s rekommendationer och ta fram underlag som ”stärker skyddet av Laponia”.
– Nu är det viktigt att fortsatt bevaka att Laponias värden inte skadas och att en kommande prövning kring miljötillstånd för gruvverksamhet föregås av konsekvensanalyser som utreder påverkan på världsarvet och förmedlas till Unesco, säger Elene Negussie, utredare vid Riksantikvarieämbetet, i pressmeddelandet.
Laponia utsågs till världsarv år 1996 av Unesco:s världsarvskommitté. Anledningen är att där finns en unik kombination av naturvärden och kulturvärden.
