Diamanter anses existera allt sedan jordens tillkomst, men vissa kan ha bildats betydligt senare än vad geologerna hittills har trott. En studie av 26 diamanter, som bildades under extrema smältförhållanden i jordens ytterhölje, innehöll två provexemplar, varav ett visade sig vara geologiskt "ungt".
Resultaten visar att vissa vulkanhändelser på jorden är fortfarande i stånd att skapa liknande extremt uppvärmda förhållanden som man tidigare trodde existerade enbart i jordklotets allra tidigaste historia innan det kyldes ner. Dessa kunskaper och forskningsresultat kan leda till betydande konsekvenser när det gäller diamantprospektering.
Diamanter kan kategoriseras genom deras beskaffenhet i form av mineraler som fångas i kolstrålestrukturen, som i sin tur ger ledtrådar om omständigheterna och berggrunderna där de bildades. De undersökta diamanterna innehåller så kallade harzburgitiska ingrepp, en typ av peridotit.
Peridotit, som är den vanligaste stenarten i jordens ytterhölje, har upplevt extrema temperaturer och genomgått mycket stora smältmängder.
Vetenskapliga arbetet om diamanter leddes av forskare vid Vrije Universiteit (VU) i Amsterdam. Forskarna använde sig av radioisotopanalysen vid undersökningen av ett antal diamanter från Venetia-gruvan i Sydafrika.
Resultaten visade att diamanterna hade bildats vid åtminstone två separata tillfällen. Nio av diamanterna hade en ålder av omkring 3 miljarder år och kunde vara kopplade till vulkanisk aktivitet som orsakades av uppbrytningen av en äldre kontinent som sedan ledde till storskalig smältning.
Men överraskningen blev total när forskarna upptäckte att tio andra diamanter var ”bara” drygt en miljard år gamla. Diamanterna skapades uppenbarligen i samband med en gigantisk vulkanisk aktivitet i Umkondo i södra Zimbabwe, för 1,1 miljarder år sedan.
- Hittills har man trott att smältnivån vid utformningen av dessa diamanter bara kunde ha skett mycket tidigt under jordens historia när klotet var mycket varmare. Vår studie visar dock att detta inte är fallet och att vissa harzburgitiska diamanter är betydligt yngre än vad som har antagits. Vi anser att vårt yngre bestånd av diamanter bildades senare i en speciell miljö där en stor het våg av lava från djupare delen av ytterhöljet höjdes mot ytan och genomgick omfattande smältning när trycket minskade, säger Janne Koornneef, som ledde studien, som publicerades nyligen i Nature Communications.
- Detta ger en fascinerande insyn i planetens inre reaktioner. Även om yngre diamanter bildas i andra typer av stenar och i ytterhöljet är det väldigt överraskande att hitta harzburgitiska diamanter kopplade till relativ ny geologisk aktivitet. Eftersom harzburgitiska stenar är viktiga markörer för diamantprospektering kan resultaten ha konsekvenser för de geologiska miljöer där vi letar efter nya diamantgruvor, konstaterade Gareth Davies, medförfattare till studien.
Analysen av diamanterna vid VU Amsterdam finansierades av Europlanet 2020 och av Europeiska forskningsrådet. De Beers Group of Companys donerade diamanterna som användes i denna studie.
Källa: Europlanet Media Center.
