Världsmarknadspriset på järnmalm har på senare tid sjunkit, vilket förstås fått konsekvenser för gruvbolagens verksamhet. Flera faktorer påverkar världsmarknadspriset på järnmalm, varav en avmattad efterfrågan i Kina är den i särklass viktigaste.
Kina konsumerar två tredjedelar av all skeppad järnmalm i världen, en minskad efterfrågan på den kinesiska marknaden slår därför hårt mot världsmarknadspriset på järnmalm.
När Kinas efterfrågan på järnmalm sköt i höjden 2003 anpassade sig den globala gruvindustrin till läget, som till en början innebar ett efterfrågeöverskott. Detta ledde till att priserna på järnmalm ökade kraftigt. Brytning startades i flera nya gruvor och befintliga gruvor ökade sin kapacitet. Det tar dock tid att öppna nya gruvor och det är främst de senaste åren som järnmalmsproduktionen har ökat kraftigt. När världsmarknadspriserna började sjunka var den globala järnmalmstillgången hög, vilket skapade ett överskott i balansen mellan tillgång och efterfrågan.
– Världsmarknadspriset på järnmalm påverkas av balansen mellan tillgång och efterfrågan i hela världen. Det är främst två faktorer som driver Kinas efterfrågan på järnmalm; den inhemska industrialiseringen och infrastrukturuppbyggnaden av såväl fastigheter som vägar samt en växande exportindustri, som förstås är beroende av den övriga världens efterfrågan på produkter som tillverkats i Kina. Den inhemska infrastrukturuppbyggnaden är inte lika beroende av världens ekonomiska utveckling som exportindustrins efterfrågan på järnmalm, säger Linda Wårell, biträdande professor vid Luleå Tekniska Universitet.
Naturlig avmattning efter intensiv industrialiseringsfas
Gruvbolag med en lång historik har varit med om den här typen av prisnedgångar tidigare och har ofta lättare att anpassa sig till det rådande läget än relativt nystartade gruvbolag med höga investeringskostnader. De mindre gruvbolagen saknar ofta den finansiella uthållighet som krävs för att snabbt anpassa sig och genomleva en period med sänkta världsmarknadspriser. Linda Wårell exemplifierar genom att nämna Northland Resources, som dels befinner sig i en period med höga investeringskostnader och dels saknar statligt stöd, vilket gör bolaget sårbart när det globala priset på järnmalm sjunker.
Hon påminner om att Kinas efterfrågan på järnmalm är fortsatt hög, även om den mattats av för tillfället. I början av ett lands industrialiseringsfas ökar efterfrågan på stål i snabb takt, men det är naturligt att nå en punkt då efterfrågan börjar mattas av, så efterfrågeutvecklingen i Kina följer ett förutsägbart och välbekant ekonomiskt mönster.
Möjlighet att effektivisera gruvbolagens verksamhet
–Järnmalmspriset kommer förmodligen att fortsätta vara tillbakapressat några år framöver eftersom det tar tid att minska överskottet i den globala järnmalmsproduktionen. Om tillväxten i USA och Europa tar fart är förutsättningarna för ett höjt pris på järnmalm goda framöver. Om världen däremot drabbas av ytterligare en ekonomisk recession så påverkar det järnmalmspriset. Det kan dock dröja ett par år innan priserna stiger igen, säger Linda Wårell.
Fram till 2009 tillämpade gruvbranschen ett årligt fast pris på järnmalm. Samma år övergick branschen istället till marknadsprissättning, vilket förstås medförde att priset blev mer volatilt och snabbföränderligt.
–För producenternas del innebar marknadsprissättningen en ny strategi som baseras på snabba anpassningar till det rådande världsmarknadspriset. Mitt råd till gruvbolagen i samband med den prisnedgång vi ser nu är helt enkelt att så snabbt som möjligt anpassa sin organisation utifrån de rådande förutsättningarna. LKAB är ett bra exempel, de insåg snabbt vikten av att bromsa och se över sina kostnader, avslutar Linda Wårell.
