2008 togs beslutet att bygga en ny nivå i Malmberget. Investeringen beräknas kosta 4,5 miljarder kronor och arbetet har nu kommit mer än halvvägs mot full drift. En första igångsättning har gjorts.
En rad delbeslut innebar att sprängningsarbetena började redan 2004. I slutet av 2010 hade så pass mycket gråberg fraktats ut att det skulle kunna fylla fyra och ett halvt Globen. Som mest har 350 personer jobbat med bygget.
Den första igångsättningen gjordes första halvan av 2011 och vid årsskiftet mellan 2013-2014 ska den nya nivån tas i full drift. Den nya nivån innebär en åtkomst till en malmbas på 140 miljoner ton, vilket motsvarar drygt 80 miljoner ton färdiga produkter.
Järnmalmsgruvan i Malmberget består av ett 20-tal utspridda större och mindre malmkroppar. Malmkropparna ligger på olika djup och avsänkningar av huvudnivåerna sker därför etappvis i olika delar av gruvan. Brytningen utökas till en ny nivå i Östra Fältet, från nuvarande 1000 meter till 1250 meter.
18 miljoner ton per år
För närvarande sker brytning via tre huvudnivåer, på djupen 600, 815 samt 1 000 meter, vilka togs i drift år 1969, 1989 respektive år 2000. M1250, som den nya huvudnivån kallas, dimensioneras för en råmalmsproduktion på 18 miljoner ton, plus 1-2 miljoner ton tillredningsgråberg, per år. Brytbar malmreserv är beräknad till cirka 140 miljoner ton råmalm, vilket ger cirka 84 miljoner ton färdiga produkter. Med en årlig produktion på mellan 8-10 miljoner ton färdiga produkter förlängs livslängden för verksamheten i Malmberget med cirka 10 år, till ungefär
2020.
Tack vare detta har man också beslutat att förbättra infrastrukturen och har beställt nya tåg, och världens starkaste lok. Styrelsen för LKAB har beslutat att investera i fyra nya dubbla IORE-lok från leverantören Bombardier. Lokaffären ingår som en viktig del av en miljardinvestering i logistiken.
Loken är med en dragkraft på 1200 kN världens starkaste lok. Effekten är 10 800 kW, eller cirka 15 000 hk och axeltrycket är 30 ton vardera på de 12 drivaxlarna.
Tack vare de fyra nya loken ökar nu antalet av världens starkaste lok från 13 till 17 i företagets ägo. IORE-loken är designade för extremt tunga tågtransporter. Företagets malmtåg består av 68 malmvagnar med en lastkapacitet på 100 ton per styck.
Nya mötesplatser på Malmbanan
Fyra nya mötesplatser ska nu byggas ut på Malm banan mellan Luleå och Riksgränsen innan år 2015, i enlighet med de önskemål LKAB framfört till verket och regeringen. Det handlar om Ripats och Lakaträsk mellan Gällivare och Luleå samt Rensjön och Kaisepakte mellan Kiruna och Narvik.
Det är LKAB:s 750 meter långa malmtåg som kräver extra långa mötesplatser. Företaget planerar att ha ökat sin leveranskapacitet med 35 procent år 2015 genom att öppna tre nya dagbrottsgruvor i Svappavaara-området mellan
Kiruna och Gällivare, och det kräver ökad kapacitet på Malmbanan i en snabbare takt än Trafikverkets tidigare planer.
– Det är regeringens ökade anslag i höst - budgeten för uppgradering av infrastruktur som möjliggör den här satsningen. Vi räknar med att färdigställa de förlängda mötesplatserna under 2012 och 2013, och kan anpassa planen ytterligare till LKAB:s behov om det skulle behövas, säger Arnold Vonkavaara, regionchef på Trafikverket till LKAB:s hemsida.
–Vi planerar Europas största järnmalmsprojekt och har jobbat hårt för att regering och myndighet ska förstå vårt behov av infrastruktursatsningar. Vi är mycket glada över beslutet. Nu slipper vi oroa oss för att järnvägen ska bli
en flaskhals för LKAB:s framtidsplaner, säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknik och affärsutveckling
i LKAB.
Forskningslab för pellets
Men det pågår mer än så i Malmberget. Nyligen invigdes nämligen ett nytt forskningslab för pellets. Investeringen är på 80 miljoner kr. 10 nya jobb aviseras i det nya labbet. Det nya labbet arbetar både med den kalla delen, att rulla kulor, och den varma delen, att bränna kulorna. Det är mycket komplexa områden med både processteknik, mineralteknik, energiteknik, kemi, miljö med mer.
–Vi har de senaste åren bedrivit utvecklingsarbetet i begränsade utrymmen. I det nya huset kan vi genomföra försök från gram till pilotskala, säger Kent Tano, chef för LKAB FoU.
– En stor utmaning blir de nya malmerna i Svappavaara. Tajmingen för det nya labbet är därför helt perfekt, säger Per-Erik Lindvall.
En helt ny park i Kiruna
Dessutom byggs mängder med andra projekt. I Iggesundsparken mitt emot stadshuset i Kiruna finns Gruvstadsparken. Parken är ett samarbetsprojekt mellan kommunen och LKAB och utgångspunkten är att skapa ett positivt tillskott till den befintliga stadsmiljön - samtidigt som parken ska fungera som en grön buffert mellan
gruvan och staden.
Under årets anläggningsarbete ska man utföra en del röjningsarbeten där utgångspunkten är att bevara det mesta av den befintliga vegetationen som gräsmattor och träd.
I år byggs också en entré vid korsningen Gruvvägen-Hjalmar Lundbohmsvägen. Därifrån ska tillgängligheten till parken förbättras genom en ramp i anslutning till entrén. En mötesplats för aktiviteter och arrangemang ska också
färdigställas i mitten av parken.
Gruvstadsparkens livslängd avgörs av gruvans deformationer. Därför används mycket återvunnet material. De saker som byggs upp ska också kunna plockas ner och tas med till nästa etapp av parken.
I mitten av september invigdes parken. Enligt det avtal om Gruvstadsparken 1 som upprättats mellan företaget och Kiruna kommun ska man bygga ersättningsbostäder för de lägenheter som påverkas av samhällsomvandlingen
fram till 2016.
150 nya lägenheter i etapp 1
På Luossavaaras sydsluttning ser man därför en möjlighet att bygga bostäder i ett område som inte ligger på någon malmbas och som är säkert med hänsyn till markdeformationerna från gruvbrytningen. Marken ägs dessutom av företaget.
De nya bostäderna ska komplettera befintlig bebyggelse i nordvästra delen av Kiruna. De ska upplåtas med hyresrätt av Fastighets AB Malmfälten (FAB). Etapp 1 omfattar cirka 150 lägenheter.
LKAB ansöker nu om ett planbesked hos Kiruna kommun.
Går allt störningsfritt räknar man med att börja bygga under första kvartalet 2013. Det skulle betyda att de första hyresgästerna kan flytta in under hösten 2014. Exakt vilka slags bostäder som kommer att byggas på Luossavaara är inte klart.
