Nya rön om härkomsten av Bergslagens metasedimentära bergarter

Foto: SGU

En stor del av berggrunden i Bergslagen och omgivning består av cirka 1,92–1,87 miljarder år gamla metasedimentära bergarter. Härkomsten (proveniensen) av de ursprungliga sedimenten som bildade de här bergarterna har undersökts för att få en bättre förståelse av de ursprungliga sedimentrörelserna och därigenom berggrundens utveckling i området. Analysresultaten och en första tolkning redovisas i en ny SGU-rapport.

I undersökningsområdet samlades 29 prover in från svekofenniska metasedimentära bergarter på 28 olika platser i Bergslagen med omgivning. Proverna undersöktes med U–Pb-analyser på detritiska zirkoner. Analyserna utfördes med Laser ablation inductively coupled plasma mass spectrometry (LA-ICP-MS) på De nationale geologiske undersøgelser for Danmark og Grønland (GEUS) i Köpenhamn.

De flesta proverna uppvisar zirkoner vars åldrar antyder att sedimentmaterialet härstammar från relativt närbelägna cirka 1,97–1,92 miljarder år gamla svekokarelska intrusivbergarter och svekofenniska vulkaniter. I området runt Närkesberg, Hjortkvarn och Zinkgruvan i södra Bergslagen tyder zirkonernas åldrar däremot på sedimenttillförsel från en mer än två miljarder år gammal kontinent som nu ligger i ett gränsområde mellan de fennoskandiska och ukrainska sköldarna.

Andelen arkeiska zirkoner i proverna varierar starkt i området. De flesta arkeiska zirkoner förekommer i prover från de sydvästra, centrala-västra och nordvästra delarna av projektområdet, medan endast få eller inga arkeiska zirkoner alls har hittats i de centrala och sydöstra delarna.