Sveriges berggrund består av tre huvudenheter, urberget, rester av ett sedimentbergartstäcke och fjällberggrunden och har en mer än tusen år lång historia av malmbrytning och metallframställning. Det är också tillgången på och kunskapen om hur man kan nyttja malm och mineral, som bidragit till dagens välstånd.
Det svenska urberget utgör en del av ett ur berggrundssynpunkt stabilt område, den så kallade Fennoskandiska urbergsskölden. Denna utgörs av bergarter som bildades under prekambrisk tid, det vill säga från tiden för jordens bildning för cirka 4 600 miljoner år sedan och fram till kambrium för ca 545 miljoner år sedan.
Den fennoskandiska urbergsskölden (av fenno- "finsk" och Scandia "Skandinavien") är i sin tur en del av paleokontinenten Baltika. Den består av de äldre bergarterna i mindre delar av Norge, stora delar av Sverige, hela Finland och nordvästra Ryssland. De äldsta bergarterna i Sverige är arkeiska och mer än 2 500 miljoner år gamla, och har vid åldersbestämningar givit åldrar mellan cirka 2 800 och 2 600 miljoner år. Bergarter av arkeisk ålder förekommer i begränsad omfattning i nordligaste Sverige. Bergarterna i den övriga delen av norra samt östra och sydöstra Sverige är i huvudsak cirka 2 000–1 650 miljoner år gamla. De är bildade och i många fall också omvandlade i samband med den så kallad svekokarelska bergskedjebildningen. Den senare har också påverkat de arkeiska bergarterna.
Sydvästra Sverige Berggrunden i sydvästra Sverige är mellan 1 700 och 1 550 miljoner år gammal och har därefter omvandlats kraftigt under den svekonorvegiska bergskedjebildningen som ägde rum för cirka 1 100–900 miljoner år sedan. I södra Västsverige och Blekinge finns även rester av omfattande omvandlingar av berggrunden för omkring 1 450–1 400 miljoner år sedan. Ovanpå urbergsskölden förekommer fanerozoiska sedimentära bergarter som är yngre än cirka 545 miljoner år. Dessa täcker i dag urberget i stora delar av Skåne, Öland och Gotland, Östgöta- och Närkeslätten, Västgötabergen, samt trakten kring Siljan i Dalarna och längs fjällranden.
De yngsta bergarterna i Sverige utgörs av tertiära, cirka 55 miljoner år gamla bildningar, vilka förekommer i sydligaste och sydvästligaste Skåne. Yngsta bergen Den yngsta bergskedjebildningen i Sveriges berggrund är den kaledoniska, som inträffade för ca 510–400 miljoner år sedan. Då fick bergarterna i den skandinaviska fjällkedjan sin nuvarande utformning. Bergarterna i fjällkedjan är av prekambriska till siluriska åldrar, de är alltså äldre än ca 420 miljoner år gamla.
Den skandinaviska fjällkedjan till Spetsbergen är en del av Kaledoniderna eller den Kaledoniska bergskedjan. Denna bergskedja omfattar också delar av nordvästra Irland, bergsområdena i norra Skottland och Nordgrönland. Dess nordamerikanska del är Appalacherna.
I dag är Sverige en av EUs ledande malm- och metallproducenter. Sverige är till exempel den i särklass största järnmalmsproducenten inom EU och hör till de främsta inom basmetallerna koppar, zink och bly samt ädelmetallerna guld och silver. Källa: SGU