Nu har osmundjärn från Gustav Vasas tid bärgats

Bärgad tunna med osmundjärn. Mikael Dunker/Vrak/SMTM/Creative Commons
Schakt med osmundtunnor. Foto: Jim Hansson/Vrak SMTM/Creative Commons

 

 

Tunna med osmundjärn lyfts ur vattnen för första gången på närmare 500 år Fotograf/Källa: Mikael Dunker, Vrak/SMTM

 

En dag på 1550-talet inspekterade en tulltjänsteman i Stockholm tunnor med järnstycken, så kallade osmundar. Tunnorna lastades på ett fartyg för att exporteras, men skeppet nådde aldrig sitt mål utan sjönk vid Dalarö. Nu har de bärgats av Vrak – Museum of Wrecks i en unik marinarkeologisk undersökning.

 

 

Det så kallade Osmundvraket, som fått namn efter sin unika last, sjönk under Gustav Vasas tid och återfanns år 2017 utanför Dalarö. I ett nytt forskningsprojekt har marinarkeologer från Vrak – Museum of Wrecks i samarbete med Jernkontoret bärgat tunnor från det sjunkna skeppet.  

 

I två veckors tid har marinarkeologer från museet Vrak varit på plats vid vraket. Här har man grävt ut lasten, samt under stora försiktighetsåtgärder flyttat över en de cirka 20 tunnorna som hittats ombord till en lyftanordning.

 

Nyligen lyftes så tunnan med osmundjärn upp ur vattnet på första gången på närmare 500 år. Tunnan, som delvis gått sönder och där lasten skymtar, ska nu tas om hand av en konservator och undersökas vidare. Bland annat hoppas man kunna ta reda på vad osmundarna skulle användas till och vart de var på väg när skeppet sjönk.

 

Utgrävningarna av vraket har också visat att flera andra varor fanns i lasten, bland annat stora mängder fiskben. Arkeologerna har även hittat flera horn från stora hjortdjur, avsedda att exporteras som material att tillverka bland annat kammar av.

 

Fakta: Forskning om Osmundvraket

Osmundvraket upptäcktes år 2017 och ett större internationellt forskningsprojekt med Vrak – Museum of Wrecks och Jernkontoret som initiativtagare påbörjades.  

 

Skriftliga källor berättar att osmundjärn var en viktig exportprodukt från Sverige under perioden från medeltid till 1600-tal. Trots det har forskare hittills vetat ganska lite om vad en osmund var, hur den framställdes och hur den skiljde sig från annat järn.

 

Syftet med det nya projektet är bland annat att ta reda på mer om lastens historia: Kommer alla osmundar från samma plats? Stämmer det att alla osmundar ska ha samma storlek, så som historiska källor anger? Genom bärgningen hoppas forskarna få många fler ledtrådar till den tidiga svenska järnhanteringen och hur den fungerat.