Tack vare sin roll som katalysator har platina, tillsammans med palladium, en nyckelroll för produktionen av grön vätgas* och användningen av vätgas inom fordonssektorn. Platina är till exempel en väsentlig komponent i bränsleceller, de batterier som omvandlar vätgas till elektricitet. Frågan är om uppsvinget på vätgasmarknaden kommer att stödja efterfrågan på platina.
Idag står vätgassektorn endast för 1 procent av den årliga efterfrågan på platina. Men detta håller på att förändras. Enligt World Platinum Investment Council förväntas 11 procent av den globala efterfrågan på platina användas för vätetillverkning år 2030.
Sedan 2023 råder underutbud på platina, enligt World Platinum Investment Council. Denna brist förklaras främst av nedgången i produktionen i Ryssland och Sydafrika, där det sistnämnda landet står för 70 procent av den globala platinaproduktionen.
* Fakta Vätgasens färger
Trots att vätgas är en färglös, transparent gas används ibland olika färgbeteckningar för att skilja olika produktionssätt åt.
Grön vätgas. Framställs genom att använda förnybar energi för att elektrolytiskt bryta ner vatten i vätgas och syre. I stålindustrin är det mest kända exemplet H2 Green Steel.
Svart vätgas. Produceras genom förbränning av kol, vilket genererar stora mängder koldioxid.
Grå vätgas. Tillverkas av naturgas genom ångreformering, vilket också genererar koldioxidutsläpp men dock inte lika mycket som när kol förbränns.
Blå vätgas. Tillverkas av naturgas, men koldioxiden som släpps inte ut i atmosfären utan fångas upp och lagras under jord.
Turkos vätgas. Tillverkas genom att naturgas bryts ner i vätgas och fast kol. Många startup arbetar med den metoden.
Rosa vätgas. Liksom grön vätgas framställs rosa vätgas genom elektrolys, men med hjälp av kärnenergi.
Vit vätgas. Det är den rena formen av vätgas, som påträffas i naturen.