Europeiska kommissionen föreslår att importskyddet för stål skärps rejält. Åtgärderna, som inkluderar sänkta tullkvoter och höjda strafftullar, ska skydda EU:s industriella bas mot snedvriden konkurrens och dumpade priser. Den finska ståltillverkaren Outokumpu välkomnar förslaget och kallar det ett viktigt steg för att bevara Europas kapacitet inom hållbar stålproduktion.
Bland åtgärderna finns en halvering av de tullfria kvoterna för importerat stål samt en höjning av importtullen från 25 till 50 procent för volymer som överskrider dessa kvoter – samma nivå som redan tillämpas i USA och Kanada. Samtidigt föreslås att EU ska kunna spåra i vilket land stålet ursprungligen har smälts och gjutits.
– Dessa åtgärder är nödvändiga för att säkerställa rättvis konkurrens, skydda en hållbar europeisk produktion och undvika importflöden som hotar jobb, innovation och klimatomställning, skriver Outokumpu i ett uttalande.
Överkapacitet och lågt stålbehov hotar EU:s industri
Bakgrunden är att EU:s stålsäkerhetsåtgärder – det så kallade Safeguard-programmet från 2019 – inte längre anses tillräckliga. Marknaden tyngs av global överkapacitet, särskilt från statsstödda producenter i Asien, samtidigt som efterfrågan på stål inom EU har minskat. Det leder till dumpade priser och snedvriden konkurrens, enligt industrin.
Outokumpu anser att tullkvoterna bör kopplas till importandelar från år med svag efterfrågan, exempelvis 2012–2013. Det skulle bättre spegla dagens marknadsläge. Företaget förespråkar också att skyddsåtgärderna görs permanenta men innehåller återkommande granskningar baserat på transparent marknadsdata.
– Vi måste återfå vår konkurrenskraft och säkerställa EU:s strategiska autonomi i dagens geopolitiska verklighet. Ekonomisk motståndskraft är en förutsättning för Europas energi-, klimat- och miljöomställning, heter det i Outokumpus kommentar.
Koldioxidsnålt stål hotas av asiatiska importflöden
En viktig del i argumentationen från Outokumpu är klimatperspektivet. Företaget pekar på att EU:s rostfria stålindustri till stor del använder skrot som råvara, vilket ger betydligt lägre utsläpp jämfört med asiatiska producenter som använder nickel pig iron (NPI) och kolintensiva processer. Att tillåta ökad import från sådana producenter skulle enligt Outokumpu undergräva Europas klimatarbete.
Outokumpus genomsnittliga produktionsutsläpp 2024 uppgick till 1,6 kilo koldioxidekvivalenter per kilo rostfritt stål – och bara 0,5 kilo för företagets särskilt klimatsnåla "Circle Green"-stål. Det kan jämföras med det globala genomsnittet på 7 kilo koldioxidekvivalenter per kilo rostfritt stål.
Samtidigt varnar bolaget för att USA:s 50-procentiga tullar på stål riskerar att leda till att överskottsproduktion från Kina och andra länder dumpas på den europeiska marknaden, om EU inte agerar.
Importtak och kvartalsvis återställning av kvoter
Outokumpu stödjer införandet av landsspecifika importtak, vilket man menar minskar risken för att mindre leverantörsländer trängs undan av större aktörer som Kina. I det nuvarande systemet har export från mindre länder ofta hamnat i kläm.
Företaget ser också positivt på att kvoter inte ska kunna sparas mellan kvartalen. Om importkvoter får rullas över riskerar det att skapa kortsiktiga importvågor som destabiliserar marknaden. Ett kvartalsvis återställande ökar förutsägbarheten och underlättar produktionsplaneringen, enligt Outokumpu.
Outokumpu är Europas största producent av rostfritt stål och har verksamhet i Finland, Tyskland och Sverige. Bolaget omsatte 5,9 miljarder euro under 2024 och driver också tillverkning i Nordamerika.
Bolaget uppmanar nu EU att införa det nya förslaget så snart som möjligt – helst innan de nuvarande skyddsåtgärderna löper ut i juni 2026.
– EU behöver en ny och mer effektiv mekanism för att säkerställa kontinuitet och motståndskraft inom ståltillverkningen, heter det i företagets avslutande uppmaning.
Källa: Outokumpu
