Under vinter-OS Milano-Cortina är medaljerna mer värdefulla än någonsin, och det har inget att göra med de sportliga prestationerna. Det beror på de höga metallpriserna.
Till skillnad från vad många tror är guldmedaljen inte längre tillverkad av massivt guld sedan OS i Stockholm 1912. Idag består den av 92,5 procent silver och är täckt med ett tunt lager av 6 gram guld. Det är denna legering som ger medaljen dess gula färg. Silvermedaljen å andra sidan består nästan helt av silver, med spår av koppar. När det gäller bronsmedaljen är den tillverkad av en legering av koppar, tenn och zink.
Sedan senaste vinter-OS i Peking 2022 har guld- och silverpriserna tredubblats. Även om priset på guld har fallit tillbaka de senaste veckorna efter att ha slagit historiskt rekord, har prisuppgången varit stadig och pågått i flera månader, drivet av osäkerheten i omvärlden.
Detsamma gäller för silver, där priset också har skjutit i höjden på grund av stark industriell efterfrågan från tillverkning av solpaneler och elfordon.
Till nyhetsbyrån RFI säger Patrick Schein, metall handlare tillika vd på Gold by Gold, att guldmedaljen med nuvarande råvarupriser skulle vara värd 1 847 euro och värdet av en silvermedalj 1 000 euro - medan bronsmedaljen inte skulle betinga ett högre pris än 4 euro.
Medaljer av högre värde betyder inte nödvändigtvis högre produktionskostnader. Inför vinter-OS i Milano-Cortina 2026 tillverkar det italienska institutet som ansvarar för myntprägling, Istituto Poligrafico e Zecca dello Statorqui, 1 146 medaljer totalt som delas ut under de eolympiska och paralympiska spel.
Totalt går det åt cirka 350 kilo silver och 2,3 kilo guld till medaljtillverkningen. Men metallerna har inte handlats inte upp till höga priser på metallmarknaderna. Enligt Internationella olympiska kommittén kommer de till stor del kommer från intern återvinning – närmare bestämt från överblivet material vid myntproduktion i Italien.
