Guldgruvan i Mattilanperä vid den finländska staden Brahestad har under flera år dragits med allvarliga miljöproblem. Först efter att miljötillstånden drogs in har operatören Laiva Gold inlett omfattande åtgärder. Nu avgör rättsprocesser om gruvan kan öppnas igen.
Produktionen vid gruvan har stått still i över fyra år. Samtidigt vill bolaget återuppta verksamheten redan under året, i ett läge där guldpriset ligger på historiskt höga nivåer.
Uppgifterna framgår av en rapportering från Yle, där situationen beskrivs av myndigheter och tillsynsansvariga.
Risk för dammbrott och utsläpp
Enligt Juha Kangaskokko vid tillstånds- och tillsynsmyndigheten har nästan alla nödvändiga åtgärder nu genomförts eller påbörjats.
– Så här borde man ha agerat redan för ett par år sedan, uppger han i ett mejlsvar till Yle.
Han förklarar att myndigheten tvingades ansöka om att återkalla miljötillståndet sommaren 2023. Trots tidigare löften från bolaget ökade riskerna i området.
Ett av de största problemen har varit en äldre avfallsdamm för anrikningssand. Dammen har under lång tid varit överfull och fortsatt fyllas på med regn- och smältvatten eftersom den inte har täckts enligt gällande tillstånd.
Myndigheterna varnar för att ett dammbrott skulle kunna sprida tungmetaller och arsenik över ett stort område. Redan hösten 2020 ansågs situationen så allvarlig att förorenat vatten, med myndigheternas godkännande men i strid med tillståndet, pumpades till ett annat avfallsområde.
Efter att tillståndet drogs in har bolaget täckt dammen med jordlager enligt kraven. Arbetet ska enligt tillsynsmyndigheten slutföras under sommaren med ett översta vegetationslager.
Återstart beroende av domstol
Trots de omfattande miljöbristerna förbereder sig Laiva Gold för att återstarta verksamheten. Samtidigt återstår viktiga delar, däribland en plan för nedläggning och avfallshantering efter driftens slut.
– Bolaget arbetar med planerna, men det är krävande eftersom grunduppgifterna länge varit bristfälliga, säger Kangaskokko till Yle.
Bolaget har inte kommenterat situationen i artikeln och hänvisar till pågående rättsprocesser. Även frågor om finansiering och investerarrelationer har lämnats obesvarade.
Avgörandet ligger nu hos förvaltningsdomstolen i Vasa. Om domstolen upphäver beslutet om indragna tillstånd kan verksamheten relativt snabbt återupptas.
Även vid ett negativt besked finns en möjlighet att fortsätta processen. Om bolaget överklagar till högsta förvaltningsdomstolen kan beslutet tillfälligt stoppas från att vinna laga kraft.
Handläggningen av ett sådant överklagande kan ta 4–6 månader, medan en fullständig rättsprocess kan pågå i upp till 1,5 år. Det innebär att gruvan i praktiken skulle kunna producera guld under ytterligare en period, trots osäker rättslig status.
Kritiska frågor om ansvar och lönsamhet
Fallet i Brahestad väcker bredare frågor om tillsyn, ansvar och ekonomiska drivkrafter inom gruvnäringen. Att åtgärder vidtas först efter att tillstånd dragits in pekar enligt kritiker på brister i både bolagsstyrning och myndighetsuppföljning.
Samtidigt har gruvan enligt tidigare rapportering haft svårt att uppnå lönsamhet, trots omfattande investeringar. Kombinationen av ekonomisk osäkerhet och betydande miljörisker sätter press på både ägare och myndigheter inför kommande beslut.
Utvecklingen i Brahestad illustrerar hur komplexa och långdragna processer kring gruvdrift kan bli, särskilt när miljökrav och ekonomiska intressen kolliderar.
Källa: Yle
Faktakoll:
Gruvdrift innebär ofta stora miljörisker kopplade till avfallshantering. Anrikningssand innehåller ofta tungmetaller som kan spridas vid dammbrott, vilket gör säkerheten kring dammar avgörande.
